Najaden innehåller följande välgrundade reflexioner: Hera om Åachrissonska affären. Tiden har äfven varit framme och gjort sins betraktelser, och naturligtvis äro de icke till Hi Zachrissons fördel. Tiden vågar väl icke direkte försvara Hr Arbin; den, som så komprometterar sig och andra, måste kastas öfver bord äfven a: sina egne. Men på Hr Z. faller dock Tidens bannstrålar med fördubblad häftighet. Tiden yttrar: Genom general Peyrons, inom alla regimenten till efterrättelse kungjorda cirkulär visste Hr Z. ganska väl, att K. M:s nådiga vilja och befallning vore den, att svenska officerare icke skulle besöka reformsällskaper. Detta var ett trots, en uppsåtlig öfverträdelse af erhållna order.Detta domslut torde icke böra få oanmärkt passera. — Äfven vi, och hela landet med oss, påminna oss det Peyronska hand-brefvet, olycksaligt i åminnelse; men Tiden tyckes icke ihågkomma det rätt. Tidens tydning deraf är en uppenbar förvrängning. Det innehöll alldeles icke, att K. M:s vilja och befallning vore den, att svenska officerare icke skulle besöka reformsällskåperne. Det innehöll, i de mest sväfvande ordalag, att asom till H. M:s kunskap kommit, att 2 officerare satt sig i spetsen för samlandet af opinionsyttringar, men K. M. ansåg det icke anstå den väpnade makten att upphäfva sig till ledare af dagens politiska tvister, så hade K. M., som med ledsnad erfarit denna sats förbisedd inom vissa regimenten, funnit angeläget derpå fästa vederbörande general-befälhafvares uppmärksamhet, under önskan, att de på lämpligt sätt tillkännagåfvo dessa H. M:s tänkesätt, troende II. M., —Å-— lxx x5 ÄLL