mAA —— s att hindra honom från att taga ett evigt farväl af sin älskarinna.Du misstager dig — sade Theodor med mörk blick. — Jag har förbundit mig att icke söka I träffa Svanhilda, förrän hon blifvit grefvinna YÅxenbjelm och jag är icke den man, som bryter mitt ord. ... Men som sagdt: lemnen mig ensam några ögonblick. ... Jag känner behof deraf. ; Vilan — låt oss gå — sade Emanuel. — Vår romantiske vän kommer vil snart efter, vill Jag tro. Vi öfverlemna honom åt sina drömmar.Theodor nickade åt de båda vännerna, som stego ned för klippan och aflägsnade sig. På det ställe, der den unge målaren nu satt, hade han suttit många aftnar förut och lyssnat på vågornas stilla sus .... på neckens musik i det klara månskenet. ... Men det fanns äfven andra toner, hvilka han här var van att höra. Svanhildas harpa klingade ofta i qvillens romantiska tystnad från grottan, som låg knappt ett stenkast derifrån, men som dock ej syntes, emedan den bortskymdes af lummiga ekar. (Forts.) AA AI:E;ss ——