eslutet är naturligtvis icke bekant. P.f1854— t är nu öfverröstadt och slesvigholsteinarne gå n på, att deras trupper draga sig tillbaka bakm Eidern, samt underkasta sig tills vidare vaenhvilan, efter att hafva protesteret emot denamma. PREUSSEN. Riksföreståndaren väntas tillbaca till Frankfurt emellan den 13 och 20 dennes, ill hvilken tid en stark österrikisk-bayersk korps skall inträffa i staden. Dentsche Ref. påstår leremot, att österrikarnes marsch till Frankfurt blifvit inställd, samt att allt tyder på, att Preussen beslutat blifva berre öfver Frankfurt. En preussisk här koncentreras vid Wetzlar. Blodiga slagsmål förefalla dagligen emellan Österrikare och Bayrare på ena och Preussare på andra sidan. Riks-konseljpresidenten, furst Emil v. Wittgenstein, har utfärdat ett cirkulär, hvari han på det bestämdaste uttalar sig emot afslutandet af vapenstilleståndskonventionen och fredspreliminärerne, hvadan riksföreståndaren reserverar sig deremot och förbehåller centralmakten och de enskilta staterna ippen talan vid det definitiva fredsslutet. Dock gifver han, i betraktande af omständigheterne, befallning om fiendtligheternes inställande. I Baden höra fortfarande de politiska morden till dagordningen. ÖSTERRIKE och UNGERN. Det icke allenast bekräftar sig fullkomligt, att Magyarerne besatt Raab, utan till på köpet synes vid Komorn samma seen hafva blifvit upprepad som vid Fredericia. Cerneringskorpsen är till en stor del sprängd och har måst söka sin räddning i den vildaste flykt. En annan del har dragit sig tillbaka till Altenburg, hvarifrån den, enligt Wien. Zeit. v, ryckte emot Raab (2). Från Wien, ja tillochmed från Ollmiitz fingo detachementer af garnisonerne order att i ilmarscher skynda till Pressburg. I denna sistnämnda stad, ja tillochmed i sjelfva Wien väntade man hvart ögonblick att se Magyarerne utanför murarne. I Wien gick den s:de det rykte, att Magyarerne inryckt i Sered vid Waag tätt vid Pressburg. Postförbindelsen emellan Wien och Pesth är afbruten och det heter att ryska generalen Sackens korps ilar denna stad till hjelp, äfvensom att hela denna korps är bestämd att förstärka österrikiska cerneringskorpsen vid Komorn. Det heter nu äfven, att Görgey icke gått öfver Theiss, utan står emellan Miskolez och Erlau, och man menar, att Klapka företagit utsallen från Komorn för att skaffa Görger tillfälle att komma på andra sidan af Theiss-. Den officiella Wien. Zeit. berättar den 7, att den erhållit tillförhtliga underrättelser från Haynaus högqvarter, enligt hvilka Szegedin blifvit utan svärdsslag besatt af de kejserlige. BörsenhallesWienerkorrespondent skrifver, att man samma dag väntade en officiel bulletin om denna tilldragelse. En sådan uteblef dock, och i stället hade -Wien. Zeitung, ehuru en kurir öfver Stuhbweissenburg inträffat från Haynaus högqvarter, endast ganska misstänkta prirvatunderrättelser att uppduka för sina läsare. Tvärtemot hvad dagen tillförene förmältes, heter det nu i dessa lillförlitliga privatunderrättelser att, sedan natten emellan den 3 och 4 flera broar slagits öfver Theiss, angreps den sistnämnde dagen magyarernes förskansade läger (der Dembinski, Meszaros och Desöffy förde befälet) och togos alla förskansningarne efter ett häftigt motstånd. Denna motsägelse och ännu mera den omständigheten, att ingen officiel bulletin blifvit synlig, låter misstänka att österrikarnes framgångar tåla vid en betydlig nedprutning, om de ej äro rent af uppdiktade. Officiella notiser från Jassy af den 30 Juli förmäla, att de från Siebenbirgen inträngda ungrarnes förposter stodo vid Bacan och Bems högqvarter i Okna. Enligt hvad Wien. Zeit.v uppgifver, finner Bem i Moldau intet medhäll och Portens kommissarie Fuad Effendi skall ha hotat att använda vapenmakt emot honom, derest han icke godvilligt utrymmer landet. I Agr. Zzeit. skrifves, att banen Jellachich gått öfver Donau och gripit till offensiven emot ungrarne. Kroaterne skola vägra att erkänna den oktroyerade författningen och efterkomma Jellachichs dekret att skicka förtroendemän till Agram. FRANKRIKE. Romerska frågan var åter å bane i nationalförsamlingens möte den 6 och 7 dennes. Utgången blef, som man kunde förutse, att församlingen med 428 röster emot 176 öfvergick till den enkla dagordningen. Utrikesministern förklarade, under debatten, att Frankrike vill draga försorg om, att romerska folket erhölle konstitutionella rättigheter samt tidsenliga reformer och förbättringar. Inrikesministern har, rörande belägringstillståndets upphäfvande i Paris, framlagt ett lagutkast, som erhållit förmånen af en skyndsam behandling. ITALIEN. ÄJndep. Belge vill veta att frea . ( A:va har defini res Ko led — — 77