Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 augusti 1849, sida 1

— ciella segerberättelserna. Enligt dessa skulle ungrarne hafva förlorat 71 kanoner och 15,800 döde, men ryssarne deremot ingen enda kanon och 203 döde och sårade. Vidare hafva Liiders och Grotenhelm segrat i 3 större och 6 mindre bataljer, 4 gånger underkufvat, 2 gånger afväpnat och blott 3 gånger tuktat Szeklernes stam, Och trots alla dessa segrar hafva nu szeklerne i massa gripit till vapen, anfalla Grotenhelm (efter egen bekännelse) med öfvermakt vid Bistritz, spärra vägen till Klausenburg och Hermannstadt, förhindra ryssarne ifrån att utvidga deras trånga operationskrets och nödga dem att låta Clamska korpsen i ilmarseher anrycka till hjelp, och dertill rycka de med betydlig styrka öfver gränsen in i Moldau! Sydliga krigsskådeplatsen. Från Gross-Kanissa skrifves under den 21:ste Juli: Husarer svärma omkring i nejden och nedgöra de österrikare, de komma öfver. Man lefver här i en beständig fruktan, ty enligt allt utseende torde det komma till en träffning emellan Nugent och Aulich och denna stad dervid komma att sitta emellan. Från Kroatien höra vi, att Kossuthska emissarier agitera derstädes, isynnerhet i städerna. I Ofen har utkommit en kungörelse, undertecknad af grefve Frans Zichy, kejserlig öfverkommissarie i Ungern, och hvari påbjudes, att en hvar som vägrar att i liqvid till deras fulla värde emottaga de på Ungerns inkomster utfärdade assignater skall straffas som landsförrädare och de, som våga att förleda andra till att icke emottaga dem, förfalla åt ståndrätten. I Pesth råda, skrifver Wien. litho. Corr. en nedtryckt sinnesstämning och stillhet i affärer. HI li I I Alla lifsförnödenheter äro utomordentligt dyra. De rigtigt ängslige gå så långt, att de befara ett anfall af Dembinski. Visserligen gå guerillorna, bvilka isynnerhet göra till sin uppgift att bortsnappa munförräder, bra långt i djerfhet. — Nyligen har utkommit en proklamation, som, under hotelse af krigsrättlig behandling, ålägger dem som undandoldt r ilitäreffekter eller erkehertig Stephans qvarlemnade tillhörigheter, att inom 4 dagar aflemna desamma. En ofsiciel uppsats i Wien. Zcitung belyser den vbeklagansvärda omständigheten att ungerska insurrektionen äfven funnit deltagare ibland katholska presterskapet. På samma gång göres bekant, att kejsaren förklarat de prelatutnämningar Kossuthska regeringen företagit för ogiltiga. De sednaste engelska parlamentsförhandlingarne i ungerska frågan och isynnerhet lord Palmerstons tal hafva föranledt Wienertidningarne att antaga ett annat språk och ton emot Ungern. Oförskämdheten och råheten hafva lemnat plats för ett mera städadt och tillochmed aktningsfullt språk. Lloyd, som förr alltid talade om Ungerns styckning och upphäfvandet af dess tillvaro som ett eget rike, ger sig nu en dementi, i det den yttrar, att österrikiska kejsaren hvarken vill tillintetgöra Ungerns nationalitet, eller införlifva detta land som en eröfrad provins med sin kejsarstat. En fredlig förmedling framställes såsom något önskvärdt. I ett, troligtvis af Lloydv sjelf fa. briceradt rykte, att ungerska riksförsamlingen i Sxvegedin återtagit republikens proklamerande och I beslutat att välja en erkehertig till konung, ger den ungrarne en fingervisning hvad utväg de hafva att taga för åstadkommandet af en fredlig biläggning. Hvad Lloyd denna gången skrifvit, har troligen flutit ur en ministeriel penna, hvilket ger en så mycket högre betydelse åt dess yttranden. Men Österrikes statsmän betänka icke, att de, genom att inblanda Ryssland i striden, gjort all försoning omöjlig. Czaren har icke utsändt sina horder för att tvinga ungrarne till försoning med huset Habsburg, utan för att undertrycka dem och de principer, för hvilka de uppträda, eller tillintetgöra dem. Rysslands intresse fordrar icke ett starkt utan ett svagt Österrike, och har det derföre en dubbel anI ledning att krossa Ungern, -Osterrikes hogra arm.v Sjelfva den erkändt officielle Wiener-Zeitungy Yttrar sig, med anledning af lord Palmerstons tal, i ungerska frågan på ett sätt, som visar, att höI ga vederbörande gerna skulle beqväma sig till koncessioner, om Ungern ville bjuda handen till en försoning. mm mwhaAafamr