Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 augusti 1849, sida 1

Article Image
T IV on h 2— varit, eller med honom öfverenskommas kan. sådane har hitintills endast underhuset ansetts vara kompetent att döma. Öfverhuset hade således ingripit i underhusets rättigheter. Russel föreslog imellertid att antaga lagförslaget i dess stympade skick, och underhuset gick in derpå med 111 röster mot 62, oaktadt lifligt motstånd af Graham och andra. Den bekante Hudson, allmänneligen kallad Jernbanckungen, har, efter flera undersökningar, befunnits hafva gjort sig skyldig till stora underslef. Han kommer nu att tilltalas inför rätta, och det heter, att han blifvit nödsakad, att realisera sina fasta egendomar, hvilka anses vara värde en summa af 8 millioner r:dr svenskt banko. Lord-mayorn i London, sir Duke, som tidigare gifvit lysande fester först för ministeren, sedan för protektionisterne och Peels parti, har nu också gifvit en sådan för de irländske och parlamentets s. k. oafhängige ledamöter. Denne gåstfrie man har ochså utan opposition blifvit vald till parlaments-ledamot för City. FRANKRIKE. Finansministern Passy bar förklarat i nationalförsamlingen, att han den 4 Aug. ville förelägga församlingen budgeten för 1850, hvarefter beslutades, att finanskomitsen icke skall tillgodonjuta ferierna. Marskalk Molitor, en af Napoleons gamle generaler, har afgått med döden, 79 år gammal. ITALIEN. Rom. Den 11:te Juli förbjöd den franska militär-polisprefekten alla romerska tidningar att utkomma, med undantag af den officiella Giornale di Roma. I ett bref till tidningen Presser, dateradt I Rom, den 11:te Juli, heter det, att franska ockuperingen tros blifva långvarig, hvilket man kan sluta deraf, att Fransmännen börjat med vidlyftiga arbeten, i synnerhet i Civita Vecchia, der I fästet Michel Angelo skall förenas med fästet Biccheret, och farvattnet på åtskilliga ställen uppmuddras. Oudinot, säges det i samma bref, har befallt, att en romersk seudi skall gälla lika mycket som ett franskt femfrancsstycke, en åtgärd, som alltförmycket röjer eröfraren. Det faller af sig sjelft, att numera alla domar och förordningar o. s. v. utfärdas i päfvens namn. Sardinien. Valen till sardinska representantkammaren hafva utfallit till fördel för yttersta 2— — — — venstra sidan; af 122 bekanta val voro 67 rent demokratiska och 55 moderata. Denna utgång af valen skall hafva föranledt sardinska regeringen att kasta sig i Österrikes armar och ingå på dess fordringar. Oudinot har unde strängt straff förbjudit Romarne att samlas till större antal än 5 personer på stadens gator. I Civita Vecchia ha fransmännen försökt att tillställa en demonstration till fördel för päfveväldet, men fingo endast några galerslafvar och andra uslingar att deltaga i densamma. Pater Ventura har, af fruktan för reaktionärernes förföljelser, lemnat Rom och begifvit sig till Malta. Venedig d. 13:de Juli. Bristen på lifsmedel är till en del afbjelpt; här fattas blott kött; från Dalmatien ankom emellertid denna morgon 2? fartyg, lastade med 200 oxar; 3 andra fartyg med lifsmedel ligga utanför Malamocco och vänta blott på gynnsam vind, för att I pa in. Man har sedan två dagar börjat blanda råg i brödet; wen folket lider tåligt, enär de rike öfverallt föregå det med de bästa exempel. Sistliden natt drabbade den venetianska besättningen tillsamman med Österrikarne, som gjorde ett försök mot Canavelle. Venetianerne slogo fienden tillbaka och eröfrade 4 kanoner. Man vet, att man icke kan stå emot i längden, men man vill försvara sig till det yttersta, och ännu tänker ingen på kapitulation. Den österrikiska: elden besvaras lifligt från fästningsvallarne. När en gift borgargardist af sjukdom hindras att intaga sin post, är det icke ovanligt att se hustrun taga hans vapen och hans plats. Den 4:de Juli, revolutionens årsdag, firades med stor enthusiasm. Man I såg bilder af Kossutk, Bem, Garibaldi och MazLini bredvid Manins och Venedigs öfriga, förnämsta frihetskämpars. AMERIKA. Från Buenos Ayres berättas, att amiral Lepredour lyckats bringa till stånd en vapenhvila emellan Oribe och Montevideo. I Förenta Staterna har den 4 Juli, 7 3:dje ärs2 efhansha Aafhöännmighaotofrrlkiklaringman

6 augusti 1849, sida 1

Thumbnail