ra ett passift motstånd emot Preussens mått och säljas dels a Tidningens Annonse11114k s i HrN. J. Gumperts boklåda. ren på sätt brukligt v — — —— —— Det heter, att Bonin vill taga sitt högqvarter så Kiel, och att man ärnar anmoda hertigen af ra 3lucksburg att upplåta slottet till residens åt gein neralen. in Preus. Statsanz. innehåller en mycket utde förlig berättelse om de tyska rikstruppernes opero rationer i Jutland före slaget vid Fredericia. h: Man försöker deri, så godt man kan, rentvätta Prittwitz från den honom gjorda beskyllningen J att, genom förräderi, indirekte hafva varit vällanb de till slesvigholsteinarnes nederlag vid Frederisl! cia. Bland annat anföres till hans försvar. att o ban icke i rättan tid kunde blifva underrättad rt om Rvyeska korpsens inskeppning. emedan några r. spioner alls icke stodo till att erhålla i Jutland. b Nu berömmer man i allmänhet preussarne för deras uppförande i Jutland och de först öfverklagade våldsamheterne skrifvas på undantagens räkning. De öfrige tyska trupperne få deremot icke så godt beröm, och den manstukt, de hållit, skall enligt flera öfverensstämmande berättelser, varit ganska slapp. Värst synas bairarne hafva varit, att dömma af den mängd klagomål, som emot dem förekommit för plundringslystnad och tygellös framfart i öfrigt. Weimarianerne skil— — AH — 2 dras såsom några rigtiga backharar. Emellan de preussiska och danska soldaterne bar, sedan vapenstilleståndet blifvit bekant, börjat uppstå ett ganska vänskapligt förhållande. De bref danska tidningarne innehålla från åtskilliga orter äro 1 uppfyllde med skildringar i detta hänseende. Så skrifves t. ex. från Krybily i närheten af Kolding, att 4 preussiska sergeanter kommit körande från staden ut till Krybily, der danska husa! rer voro förlagde. Preussarne viftade med en röd fana åt husarerne, och drucko om med dem på värdshuset. Påföljande morgon redo en dansk trumpetare och en hussar in till Kolding, hvarest de bletvo dugtigt trakterade af preussarne, som ledsagade dem ut ur staden med stort följe och musik af 2 fioler. I en annan berättelse heter det, att preussarne i Kolding träffat på en slesvigholsteinsk fana och med hån nedrifvet densamma. De kommo äfven i besittning af en dansk fana, hvilken de med stor ståt förde ut till Krybily, hvarest de böllo ett muntert gille med der inqvarterade danska husarer. Veile utrymdes af tyskarne den 30 Juli. Redan dagen tillförne vajade danska flaggan på fartygen i hamnen. TYSKLAND. I En skrifvelse från Minchen i Deuts. Reformvill från pålitlig källa -veta, att Österrike, Bayern och Wärtemberg hafva förenat sig om att understödja den provisoriska centralmakten, och att man till en början vill läta sig nöja med att göMm — — — steg, i förlitande på, att stormakterne på sistone icke skola tåla Preussens många ingrepp i 1815 I års traktater. Detta öfverensstämmer med andra berättelser, enligt hvilka de nämnde staterne skoI la hafva inbetalt deras matrikulärbidrag till rikskassan. Man talar med bestämdhet om, att Österrikiska och bayerska trupper skola sammandragas vid Frankfurt. Prinsen af Preussen väntas icke så snart tillbaka till Berlin, enär han lär skola stanna tillsvidare i det sydvestra Tyskland med anledning af de förutnämnda truppsammandragningarne vid Frankfurt. General IIrangel har blifvit utnämnd till guvernör i Berlin. HOLLAND. Den 24:de Juli antogs af generalstaterna ett lagförslag, som nedsätter konungens civillista från 1,000,000 floriner till 600,000. ENGLAND. I öfverhuset framlades den 26:te Juli af lord Beaumont en petition angående ungerska kriget, hvilken blifvit honom tillsänd af alderman Salomons, som presiderade vid det förr omtalta mötet i London Tavern. Beaumont afhöll sig från vidare yttranden i ungerska frågan, men lord Brougham begagnade tillfället för att anfalla Cobden för dennes ryssfiendtliga uppträdande vid ofvannämnde möte. Brougham uttalade den åsigt, att det funnes ingen makt på eller under jorden, som icke kunde erhålla ett lån i England, om den bjöde 64 9;, när andra bjödo 65. I underhuset framlades d. 25:te Juli af öfverste Thompson petitionen rörande Ungern från församlingen i London Tavern. Lord Stuart framlade flera dylika petitioner från Liverpool och andra orter. — D. 27:de kom öfverhusets förkastande af flera vigtiga bestämmelser i irländska sattjiolagen under diskussion. En af dessa förka