Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 augusti 1849, sida 2

2— — — Nassaniska kammaren har, liksom förut den Braunschweigska och Wirtembergska, företagit en demonstration till Slesvigholsteins fördel, deri äfven ingick, att nassauiske trupperne skulle qvarstanna i hertigdömena. Detta oaktadt marschera bemälte trupper i dessa dagar öfver Hamburg till hemorten. Francke skall från Munchen hafva tillskrifvit ståthållarskapet, att bayerska regeringen, så som sakerna nu stå, icke kan göra mera för hertigdömena, och atråder slesvigholsteinarne från att på egen hand fortsätta kriget. Engelske legations-sekreteraren Howard skall vara designerad till Englands kommissarie i Slesvig. En del rikstrupper marscherade den 29 Juli genom Rendsburg och blefvo mycket fästligt emottagne. General Bonin ankom den 28 Juli till staden Slesvig, och skall blifvit inqvarterad på Gottorps slott. Af alla artiklar i hertigdömenas organer framgår, att slesvigholsteinarne vilja uppbjuda alla möjliga medel, för att lägga hinder i vägen för vapenstilleständets utförande. Först vill man väcka svårigheter i hänseende till den ställning insurgentarmåen skall intaga under vapenhvilan, hvarom ingenting finnes nämndt i konventionen. Man påstår, att slesvigholsteinska trupperne icke allenast skola kantonnera i Holstein utan äfven i surgentarmåen är allaredan ankommen till Rendsburg; den emottages öfverallt med stora festiviteter. Medan insurgenterne på detta sätt fira sitt återtåg, hafva de fleste tyska trupper, deribland äfven Bayrarne och Wiirtembergarne, ankommit till Altona, för att derifrån befordras till sina I hemorter. FRANKRIKE. I samma möte, som nationalförsamlingen fattade beslut att prorogera sig, tog ministern Dufaure ordet, för att vederlägga de många hänsyftningar på en befarad statskupp, hvilka uttalats i församlingen. Han förklarade sig icke tro, att någon medlem af regeringen tänkte på en statskupp, och att han för egen del icke ville utsätta sig för risken att blifve statsfånge. Under venstra sidans bifallsrop förklarade Dufaure vidare, att en revision af konstitutionen, hvilken så ofta omtalats, skulle vara en kränkning af densamma och en brytning af det med folket slutna fördraget. Statskupparnes tid, sade han, vore förbi, likasom upprorens, och han ansvarade för den allmänna säkerheten under nationalförsamlingens ferier. Bonaparte anträdde den 28:de Juli en resa till vestra Frankrike, åtföljd af ett antal legitimistiska medlemmar af nationalförsamlingen. I den officiella tidningen Moniteur anvisas, att Bonaparte under denna resa icke vill blifva uppvaktad med tal af magistrater och korporationer, utan föredrager adresser, som kunna framställa folkets behof och önskningar för honom. Det påstås, att denna förklaring i Isoniteurv blifvit föranledd af Bonapartes bekanta, vid ett sådant tillfälle fällde yttrande, att han är nationens legitima öfverhufvud, hvilket skall bafva förtörnat legitimisterna i hög grad, så att ministrarne vilja förekomma sådane oförsigtiga yttranden, för att icke splittra majoriteten. Den 27:de Juli begärde Arnaud i nationalförsamlingen af ministrarne upplysning om romerska frågans nuvarande utseende. Dagen för denna interpellations besvarande bestämdes till den 6:te Augusti. Lesseps har, för att rättfärdiga sitt åtgörande i romerska angelägenheterna, utvecklat orsakerna till detta i en skrift, som skildras såsom mycket intressant. Statsrådet är dock af den åsigt, att han är värd en skrapa för sitt redliga beteende. Af ett bref från prinsen af Canino till nationalförsamlingens president ser man, att han kommit till Frankrike, för att i romerska nationalförsamlingens namn protestera emot franska truppers inträngande i Rom. En dylik protest skulle han äfven öfverbringa till engelska och amerikanska regeringarne. Han har redan inskeppat sig IIlavre till Amerika; ban steg ombord på samma ångfartyg, som hade öfverfört Guizot från England. Den 25:te Juli begärde Laclaudure i ranska nationalförsamlingen förklaring öfver rezeringens förfaringssätt mot prinsen af Canino. Tan förbjöds nemligen att komma till Paris, och dla hans steg bevakades af gendarmer. Odilon 3arrot svarade, att det ej hastade med denna sak, ch saken sköts åt sidan. Förberedelser träffas till den fredskongress, som kall hållas i Paris. Derstädes är en komits billad, bland hvars medlemmar man återfinner Lanartine, Emil Girardin, markisen af Rochefauauld, Horace Say m. fl. Från England lär Coben med en mängd parlamentsledamöter infinna ig och från Amerika väntas omkring 50 repreentanter för åtskilliga städer. Kongressen öppas den 21-8ste och elntag dan 9 2 de ostliga distrikterna af Slesvig. En del af in