Från Altona heter det, att man i Bonins ställe ville göra öfverste v. Stockhausen till högste befälhafvare. — Med de tyske truppernas återmarsch går det raskt. Det förstås af sig jjelft, att de slesvigholsteinska organerna påstå, det trupperna högst ogerna afmarchera, att de vid borttågandet voro mycket beklämda och nedböjda, ja att det icke en gång fattades tårar. Skansarne vid Diäppel desarmeras nu och kanonerna föras till Rendsburg. Grefve Reventlow-Farve har rest till Gastein för att söka bearbeta riksföreståndaren. Tidningarne äro, som vanligt, uppfyllda af berättelser om dennes beslut i vapenstilleståndsfrågan. Innan representantförsamlingen ajournerade sig, beslöt den i ett hemligt möte att till krigsfonderna anslå 4 millioner M:k Courant och uppfordra stäthällarskapet att föröka hären. Rendsburos fästning sättes i försvarsskick och arbetet bedrifves med mycken ifver. Det vid Fredericia räddade artilleriet äfvensom det som har stått i Dippeler-skansarne har förts till Rendsburg. Den 27:de skulle 3 slesvigholsteinska bataljoner inrycka derstädes. General Krohn är utnämnd till fästningens kommendant. Ståthållarskapet skall hafva för afsigt att i slutet af Juli eller början af Augusti dit förlägga sitt residens. Wirtembergska andra kammaren har under den 20:de Juli fattat det beslut, att anmoda regeringen aflåta den förklaring, att den efter bästa förmåga skall söka förekomma, det ingen enskilt stat i Tyskland prisgifver Tysklands ära och Slesvigholsteins dermed förenade interessen. I församlingens möte den 23:dje dennes sporde Hölden om regeringen ärnade hemkalla de i Slesvigholstein stående trupper, hvilket JIIeyscer frånrådde med de allmänna fraserna om tappra bröder o. s. v. Ministern Römer svarade: Wärtemberg har blott en bataljon i Slesvigholstein och det är ingen stor makt. Först i dag har ankommit en gesandt frän Slesvigholstein för att anhålla det wirtembergska regeringen måtte låta sina trupper äfven framgent förblifva stående i landet. MecklenburgSchwerin har biträdt vapenstillestånds-konventionen. Bayerns officiella tidning förklarar, att bayerska regeringen vägrat att biträda nämnde konvention dels på den grund, att centralmakten, som ensam var berättigad till afslutandet af en vapenhvila med Danmark, blifvit aldeles förbigången af Preussen, samt dels derföre, att hertigdömenas rättigheter blifvit kränkte. För undvikande af obehagliga förvecklingar ha dock de byaerska trupperne blifvit hemkallade. Neue preus. Zeitung har följande märkliga artikel om vapenstilleståndet och stäthållareskapets protest: vVapenstilleståndet med Danmark, som tillika innehåller fredspreliminärerne, är från begge sidor ratificeradt. Det återstår nu blott, att de deri uppställda vilkor sättas i verkställighet. Det torde väl löna mödan att dröja några ögonblick vid den frågan om och huruledes detta skall ske. Allaredan föreligger ett dokument från slesvigholst. stäthållareskapet, hvari desse af revolutionen utgångne nregentere, i en ton, som kommer en att tveka, antingen man skall harmas öfver deras oförskämdhet, eller le åt deras stamI beslägtade politik, hafva nedlagt en slags protest. Det ser således ut som om herrar slesvigholsteinare beslatat att ännu en tid göra motstånd; men dessa herrar — och det är sakens komiska sida — som med sitt vanliga skryt hundrade gånger, i officiella och icke officiella handlingar, hafva sagt, att man blott skulle låta dem vara illena om danskarne, så skulle de nog blifva färlige med denna skändliga arfjendes — desse samne herrar, som ännu efter det skamliga nederaget vid Fredericia förde ett språk, som om de oro män, för att, utan bistånd, taga ned mänan ch en hop stjernor till från himlen, — de skria nu i ganska ömkliga toner om hjelp och bitånd, och skulle icke en gång försmå Lichtentein, Siegmaringen och Ingelfingen, derest dessa I isade aldrig så liten lust att ställa sina 12 man med QMOQMwmd ——— A2