Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 juli 1849, sida 2

AÅh, — sade Emanuel med ett matt leende — då förstår jag, hvarför de skrifter, som insändas till svenska akademien, vanligen äro så eländiga. Det är derföre, att de äro diktade icke för det skönas, utan för det gulas, d. v. s. för medaljens skull. Alldeles ja, — återtog Theodor lifligt. -— Det är att nedsätta konsten, då man säger till konstnären: skrif något, som vittnar om snille och smak, så skall du få några dukater i beI löning! ... Liksom snillet behöfde en dylik uppmuntran! Derför förmå heller aldrig vittra akademier att framkalla något litterärt lif... Och j hvad de vinna i qvantitet, det förlora de 1 qvalitet... En litterär areopag.... en domstol, i hvilken konstens skapelser mätas efter en ofta förskämd smaks tumstock, ir derföre, enligt min igt icke allenast obehöflig .... den är skadlig.... ja rent af löjlig.Visserligen kan du hafva rätt, ättminstone hvad vår svenska akademi beträffar — sade Emanuel. — Den har, min själ, icke uträttat några storverk. Men, för att återkomma till det närvarande, så tillåt mig påminna dig om, att du ännu har en obruten biljett i handen. Från hvem är den 2 Den är från Clas.... Få se, hvad den token skrifver! , I