AA.. —— Den Rord-afrikanska hafsströmmen ). (Annales Marit.) Ängfregatten le Groenlands skeppsbrott på Marockanska kusten år 1844 och ångfartyget Papins, året derefter, på samma kust, synes antyda mycket våldsamma hafsströmmar i denna del af Atlantiska hafvet, och följande undersökning, anställd af chefen på ångfartyget Narval, löjtnant Subra, under en expedition från Toulon till Mogador, bekräftar denna förmodan, ehuruväl man icke kan neka, att de stora jernmassorna inverkat på kompasserna ombord och i sin mån bidragit till följande katastrof: 1845 den 6 Dec., kl. 4 e. m. var le Narval vester om Cap Spartel på ett afstånd af omkring 27 mil, styrande S. 60 V. för att angöra Cap Mazagan. Den 7:de, i gryningen, observerades röken från ett ångfartyg, hvilket sedermera befanns vara le Papin. Kl. 5 e. m. förlorade man den ur sigte, och då chefen på Narval mirkte att vädret hade ett hotande utseende och han befarade strömsättning samt ett möjligt fel i besticket från Cap Spartel, lät han styra mera vestligt. Kl. 8 hade man Hvita udden i S. 70 0. och efter räkningen skulle man komma på ett afstånd af 30 mil från Cap Mazagan; men strömsättningen var så stark, att man i gryningen fann sig så nära land att man, oaktadt tjockan, kunde urskilja träden på kusten, och att man rätt öfver babords kranbjelke kunde se en framskjutande udde, förmodligen Cap Cantin, hvilken man icke kunde dubblera, utan derföre måste hålla ut rakt emot vinden och en svår sjö. Om natten förolyekades le Papin, och som dess kurs var sydligare in Narvals, har denna omständighet, i förening med strömsättningen, påskyndat den katastrof, som inträffade under den storm, hvilken rasade om natten. Ifrån den tidpunkt le Narval pejlade Cap Spartel tills den fick Cap Cantin i sigte, hade således räkningen blifvit öfver 30 mil felaktig, tillfölje hvaraf man, i detta farvatten, måste beräkna en vestlig strömsättning af 20 till 25 mil i dygnet. Oaktadt le Naval är af jern, kan man dock icke tillskrifva kompass-perturbationen, eller ofullständigheten i dennas rektifikation, orsaken till ett så betydligt fel i räkningen; ty kl. 9 påföljande morgon lät kaptenen, utanför St. Cruz på Teneriffa, under åtskilliga kompass-streck, observera samtidiga pejlingar af en och samma punkt, med styrkompassen och en annan uppe i förmärsen placerad kompass, hvilken sålunda icke var underkastad något märkbart inflytande af fartygets attraktion. Dessa pejlingar öfverensstämde ganska väl med hvarandra, och man torde på grund häraf icke böra hysa något tvifvel om att strömsättning varit orsaken till såväl den på le Narval iakttagna afvikelse i besticket som till Papins och le Sroenlands förolyckande. signalfyr för Trinity-House-lotsarne. Samtlige Trinity-House-lotsfartyg föra en signalfyr på masttoppen. I alla hamnar vid kanalen och på Ostkusten samt på Themsen skall denna signal bestå af ett grönt ljus, med en blink hvar 15:de minut. Uti hamnarne i Bristolsoch St. Georges-kanalen skall ljuset deremot vara hvitt, och likaledes gifva en blink hvar 15:de minut. ) Denna ström börjar norr om 45 gradens parallel, mellan Azorernas och Portugisiska kustens meridian, löper derpå i sydostlig rigtning långs Afrikas NV-kust, och från Sierra Leona, under namn af Guineaströmmen, intill bugten vid Benin.