oc — — — ÖS — ka —3 27. 2 7 2 3 Å 2 ST —c zZ — TE z zz . — S 2 Å se z 5 2 83 2 2 2 2 5 2 RR 3 : 2 3 8 e— 3. 2 Kd ed s 2z. — 38. — — 3 3 E 3 2 a 3 2. 2 8 3 or E E I 2 8 2 8 I Å — 2 g. 2 1. L or — — — — — ND — Å ol Jo 2 MD MA NI PN 3 Å — D S — Å Å. Ö — 2: Ö ÅbS — a S S Ö 2 Å — A-— 3 D O22 22 SS 22—22222 OAS e2 Å S OÅ — S Ö SSS OÖOÖO D S Ö — S Ö S S S Ö2 — D FT — SA (SA — — — — 8228— 22— 2 82 ASAT 5 o — Ser SS: Å PORR ROR olo SS S S e S FRE OS Ö D S S co S2 S2 SSS 2 222 SPP 9 22 2 ÖSÖ I — 2 ua al — 1 17 2 D — — PR 2 22 — os — 2 2. ola 3 — S Å 2 Sic — — — 2 7 I I N — I — — 2 — — — — i — 2 wu — — oc S 33 — 1 Å7 8 — — — — 8: ua 2 2 2 oc ÖD De 8: SöS SS S SS — S S2 2 222 3 2— 22 828 in 2 19 A D AB — OO SS 3 I — Y D — 22 e2 O Z. ola a 2 2 om Sjoc 2 SR SSc SS PPS : 2 Pp I TS . I Å — — 2 2 Zz Se — — — 3 Oo: 2 om O 2 S E Sj ? Sk Dessa äro de folk, hvilka skola bilda den republik, som Kossuth proklamerat. Af ofvanstående tabell kan inhemtas, att ehuru Magyarerne utgöra blott af hela landets befolkning, så äro de dock talrikare, än hvilken enskildt stam som helst af de andra hufvudstammarne. Flera andra omständigheter bidraga dessutom att öka den herrskande folkstammens så väl numeriska som moraliska öfversigt. Af de 1,400,000 tyskar, som bo i Ungern, hafva nästan alla nedsatt sig inom Magyarernes område, dels emedan dessa äro de rikaste, dels ock emedan Magyarernes stolthet förbjuder dem att göra nationella proselyter — en sak, som Slaverne, synnerligast Slovakerna, äro mycket böjda för att göra. — Då nu de i Ungern bosatta Tyskar äro spridda här och der omkring hela landet, så måste naturligtvis deras intresse vara förknippadt med det folks, i hvars midt de bo, och i afseende på Österrike är deras antal allt för ringa att kunna hafva någon betydelse. De hafva fördenskull slutit sig tilk Magyarerne och gagna landet ganska mycket genom sitt högt uppdrifna åkerbruk och sin industri. Den vigtigaste orsaken till Magyarernes öfvervigt ligger dock i de nordliga och sydliga Slavernes helt och hållet olika nationalkarakter. Den slaviska folkstammens temperament, som man kunde kalla häftigt, men hvilket i jemförelse med Magyarernes österländska eldighet är lugnt och kallblodigt, har, utom andra hufvuddrag, tapperhet och hämndgirighet gemensamma; men då Slovakerne äro i besittning af den böhmiska stammens egendomligheter: arbetsamhet, fallenhet för åkerbruk och industri, kärlek till vetenskaper och fanatism för sitt språk — alltså hat till allt främmande öfverherrskap — äro Kroaterne och Serbierne, såsom de fleste obildade folkslag, godhjertade, gästfria, tillgifna sin religion, sitt fidernesland och sin öfverhet, men i yttersta grad lata och okunniga. Slovakernas hat mot Turkarne har kommit dem att ännu närmare sluta sig till Magyarerne, och å andra sidan har den religiösa fanatismen splittrat Serbierne i tvenne partier, som hafva anspråk på att benämnas tvenne olika folk, af hvilka det vida öfvervägande (hvars ena hälft bor i f. d. turkiska Serbien) Raizerne, redan. skulle hafva lagt sitt motstånd mot den katholska styrelsens intolerans på de i religiöst hänsende tolerante Magyarernes nationella motstånds vägskål, om icke intriger och stämplingar hade eggat dem att företaga ett befrielseförsök på egen hand, så väl mot Magyarer, som mot Kroater, Turkar och Tyskar. Den del af Slaverne, som trädt i Österrikes tjenst, inskränker sig sålunda till Kroaterne och de katholska Serbierne (Shokzerne) och till och med icke ens till alla Kroater, emedan en stor del af detta folk bor ibland Magyarer och Tyskar i de restra distrikterna och hafva tillegnat sig deras kultur och intressen. (Forts.)