Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 juli 1849, sida 2

j be— ——— kärleksäfventyr med vissa lättfotade fruntimmer af tvetydigt slag. Sannt är, att den fule och löjliga gubben nödgas dyrt köpa hvarje gunst, som åtskilliga af Stockholms kammarjungfrur, sömmerskor och modhandlerskor förunna honom . men han är rik och betalar bra. Kort sagdt: det är en grånad nöjets slaf... en gammal vällusting, som, i trots af sina fyllda 55 år, ännu icke afslutat sin räkning med lifvets därskaper. Dertill är han öfvermättan tillgjord, alltid klädd på nyaste modet, artig mot damerna, som i honom hafva en trogen riddare, sirlig som en fransysk hofsprätt och pratsjuk som en barberare ... Se så — der har du hans porträtt! Är du nöjd 2 Förträff ligt! — ropade Wallman, gnuggande händerna — hvar kan man väl finna ett ypperligare praktexemplar i en komedi af egen uppfinning! ... Men lätom oss gå härifrån, mina vänner. . . . Här komr er folk ... Jag går hem för att författa pjesen och skall nog i sinom tid utdela rollerna. Var du lugn Theodor. ... Du skall ej behöfva resa till Amerika, för att få gifta dig. De tre vännerna åtskiljdes. Clas Vallman var vid bästa lynne, ty ingenting roade honom mer än att, som han sade, -författakomedier och utföra dem sjelf — i verkliga lifvet. (Forts.) InnrnÖIÖÖBnuyinnnnnnnnknnn