tade. Det är af en ung svensk målare, svarade Berthini, en målare, som en gång skall blifva en oss värdig medtäflare.... Ser ni... hvilka drag, hvilken raskhet, hvilken saftig pensel och framför allt hvilken inspiration! — Ni har ritt, svarade den andre sedan han ett ögonblick betraktat din tafla, ni har rätt; — denne målare är icke af det vanliga slaget... Theodor drack med giriga öron hvarje ord af denna berättelse, som smickrade hans ärelystnad. . . . Du måste presentera mig för Berthini, då han kommer hit, — sade han. — Jag skulle gerna vilja af honom sjelf höra hans omdöme öfver mina taflor. -Jag skall göra dig bekant med honom — — lita på det. Men nu till saken! Du finner, att Berthini kan göra dig en ovärderlig tjenst i fråga om din kärleksaffär. Han skall säga grefven, hvad du är och hvad du kan blifva, och den fåfänga mecenaten skall ångra, att han stött dig tillbaka . ... 2 Det är sannt — sade Theodor — men han skall dock aldrig göra första steget till försoning ...? ö Han skall det ... lita derp. Du har ju på Baldersholm qvarlemnat utkastet till din döende Cleopatra?i