Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 juli 1849, sida 1

JONISKA ÖARNE. Till Corfu har anländt hela Anconas republikanska styrelsepersonal, som, oaktadt den var inbegripen i den af österrikiska generalen utlofvade amnestien, icke vågade afbida österrikiska trupparnes inmarsch, utan föredrog att flykta till Joniska öarne. UNGERN. I anseende till de faror, hvarmed ryssarnes oerhördt tyranniska och folkrättsvidriga infall i Ungern hotar detta lands medborgares frihet; nationalitet och religion samt deras lif och egendom, har ungerska regeringen i Debreczin den 18 Maj utfärdat en kungörelse, i hvilken anbefallas följande åtgärder: I ungerska nationens namn protesteras inför hela Europa emot Rysslands inblandning; folket skall uppmanas och eldas till en allmän resning; från och med den 27 Maj läses 3 veckor i rad alla helgeoch thorsdagar i alla kyrkor messa samt hållas böner och predikningar till afvändande af den stora fara, som hotar Europas, och enkannerligen Ungerns frihet; en bot-, böne-och sastedag firas den 6 Juni, då det tvenne gånger under dagens lopp ringes i alla kyrkor med alla klockor; biskoparne och samtlige presterskapet skall. tillika i full skrud visa sig för folket och i hans namn, som dog på korset för menniskoslägtets frihet, uppelda det till hjeltemodig kamp; anstalter skola träffas, att alla lifsmedel bortskaffas från de orter, der ryssarne framtåga; staten lofvar alla, som genom denna åtgärd blifva lidande, full ersättning. Wienerbladen vederlägga ett af dem förut, med anspråk på tillförlitlighet, berättadt rykte, att i en förstad af Pressburg skjutits på Wohlgemuth. Efter en timme var huset nedrifvet och soldaternas plundringslust hämmades endast genom den ditilande kejsarens befallning. Judeförsamlingen pålades, enligt samma berättelse, för visad trolöshet emot de kejserlige, en krigsgärd af 80,000 sfl. Kiss, troligtvis en bror eller slägtjng till kommendanten i Peterwardein, kommenderade i Kronstadt och blef, enligt ryska berättelser, sårad på flykten från Kronstadt, upphunnen af Kosacker och tagen till fånga. Czaren har befallt att föra denne fånge till Czernowitz och der låta utlefverera honom till österrikiska generalen Fischer till kejserliga regeringens förfogande. I ett bref från Pressburg af den 21 Juni berättas följande upprörande handling, begången af de österrikiska auktoriteterna, hvilken ger ett begrepp om den lycka, som väntar folken, om det österrikiskt-ryska tyranniet går segrande ur striden emot de ädle Magyarerne: En borgare i Pressburg skakar sin cigarr, askan flyger bakom honom och når händelsevis en österrikisk general på promenadplatsen. Denne blir ond, larmar och svär; den andre ber om förlåtelse, han åberopar alla promenerande till stöd för sin oskuld. Generalen slår honom, tillkallar sereschaner, som likaledes anfalla honom med hugg och slag; man för honom i fängelse, der man öfverhopar honom med misshandlingar. Man anställer en rättegång emot honom. Det var en ungrare, en magyar, och några förmildrande omständigheter kommo sålledes icke i fråga; han dömdes att tjena i Ita— s—