Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 juli 1849, sida 1

719 1 41 Ae ve MYE 9Ö0 r — 2— öi3 —— gående årligt anslag till chalmersska slöjdskolans underhåll och utvidgning, i anledning hvaraf dåv. konungen icke allenast hugnade inrättningen med en gåfva af 600 R:dr b:ko, utan äfven i skrifvelse af d. 7:de Juni 1834 förklarade sig framdeles vilja taga i öfvervägande om och i hvad mån bidrag till läroanstalten af de för näringarnes befrimjande till K. M:ts disposition ställda medel kunde beviljas. Äfven frimuraresamhällets barnhusdirektion, som med nitfull omsorg förvaltade den chalmersska fonden, anhöll hos K. M:t om ett understöd af allmänna medel för att sätta ifrågav. teknologiska läroanstalt i sådant I skick, att den i utvidgad skala kunde sprida det gagn, som den med sina inskränkta tillgångar redan visat sig kunna åstadkomma, och som man hade all anledning att emotse,så vida inkomsterna kunde ökas till 8,500 Ridr b:ko årligen. I Sedan vid 1834 års riksdag enskild motion i ämnet blifvit väckt af kommerserådet m. m. hr O. Wijk, hade rikets ständer till K. M:t öfverlemnat, att af det å 9:de hufvudtiteln med 33,000 rdr bko förhöjda anslag bevilja ett understöd för Chalmersska slöjdskolan, hvilket ock, enligt kongl. brefvet af d. 4:de April 1835 från samma års början kom inrättningen till godo. Sedan frimuraresamhällets barnhusdirektion förklarat sig till inrättningen icke kunna lemna högre bidrag, än jemt 3000 rdr bko årligen, utgjorde den sammanlagda årliga inkomstsumman sålunda blott I 6000 rdr bko, hvaraf löner till lärare, öfriga kostnader för undervisningens anskaffande af instrumenter, verktyg, materialier c. skulle bestridas. År 1841 ökades det beviljade statsanslaget med 1000 rdr bko årligen; hvadan skoI lans årliga tillgångar nu uppgå till ett belopp af 7000 rdr bko, oberäknadt skolans fasta egendom. Ännu återstår sålunda 1,500 rdr bko årlig inkomst att fylla, innan läroanstalten, så i ett som anI nat afseende, kan erhålla den utvidgning, som man till samhällets och rikets gagn hoppats kunna gifva densamma. Den fasta egendom, som för Chalmersska fondens medel blef till slöjdskola inköpt, lärer hafva erhållits, till ett, jemfördt med byggnadskostnaderna och tomtens storlek, mycket billigt pris; men då byggnaderna, ehuru upptagande ett stort rum, i allmänhet äro utan omsorg uppförda och från sin början endast varit ämnade till boningsrum, magaziner och andra uthus, så hafva de partiella förändringar, hvilka de tid efter annan, så väl utvändigt som invändigt, måst underkastas, medtagit rätt ansenliga summor af de knappa tillgångarne, oaktadt de af skolans föreståndare blifvit verkställde med en sparsamhet, omtanka och beräkning, som i vårt land verkligen höra till sällsyntheterna. — Uti det skick, inrättningens byggnader sig nu befinna, bilda de fyra surskilta asdelningar, nemligen 1) i östra byggningen: afdelningen för fysiska undervisningen, med föreläsningsrum, rum för fysiska instrumentsamlingen, modellkammaren, bibliotheket och rum för tekniska samlingarne; 2) i södra byggningen: afdelningen för kemi, med föreläsningsrum, laboratorium, rum för preparatsamlingen, m. m.; 3) i vestra byggningen: afdelningen för ritning och modellarbeten, med ritsal och tvenne verkstäder; 4) i norra byggningen: afdelningen för modellering i lera och vax, med arbetsrum och särskildt rum, der gipsafgjutningarne äro ordnade och uppställde. Dessutom finnas i skolans egendom rum för föreståndaren, för läraren i kemi, för verkmästaren och för en vid inrättningen anställd stipendiat. Samtlige dessa lokaler hafva, såsom af hvad förut blifvit nämndt synes, tillkommit genom förändringar, påbyggnader och nya inredningar af boningsrum, vindar, magaziner och andra dylika uthus. Alla salar, verkstäder och öfriga arbetsrum äro ljusa och glada samt flere af dem ganska rymliga. I den mån medel kunna anskaffas, blir dock i en framtid nödvändigt att genom någon tillbyggnad få verkstäderna utvidgade. SGgkolans direktion utgöres af länets höfding, ordförande; stiftets biskop, trenne ledamöter af frimuraresamhället, samt en fabrikant eller slöjde-idkare. Skolans föreståndare är på en gång föredragande och protokollsförande. (Forts.) Representationsfrågan. Nerikes Reformsällskap hade den 3:dje dennes