Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 juli 1849, sida 1

dels år 8 R:dr, å Ri:dr banco. aste postkontor. dom af år 1823 upphäfdt. Imellertid hade sonden, genom tillagda räntor, ökats till b:ko R:dr 72,700 för hvardera hälften. Då dertill kommer ett af framl. groshandlaren And. Björnberg doneradt kapital, stort 3,333: 16 sk., så skulle den primitiva fonden för slöjdskolan utgöra 76,033 R:dr 16 sk. b:ko. För medlens ändamålsenliga förvaltning, äfvensom utan tvifvel för hela den testamentariska dispositionen, har samhället och fäderneslandet att tacka testators intime vän och rådgifvare, framl. öfverfältläkaren m. m. doktor Pehr Dubb, hvars namn ännu hos många af stadens innevånare lefver i ett kärt och tacksamt minne. Frimuraresamhällets barnhusdirektion sökte I nu under loppet af flera år fruktlöst att finna en man, som egde icke allenast polytekniska kunskaper och öfvad undervisnings-skickligi het, utan äfven tid och tillfälle att åtaga sig den I hufvudsakliga ledningen af den blifvande teknologiska undervisningsanstalten, till hvilken han äfven skulle uppgöra planen. Under tiden hade af ofvanbem. fond kostnaderna blifvit bestridde till vanlig annons-stil, och böra, sa vidt kl. 7 e. m., dagen före den, då de ön talas med 2 sk. banco stycket, och kontor, dels å utdelningsställena och ds underhåll af en spinnskola för mer än 300 gossar och flickor, och med läraren vid den här inrättade navigations-skolan träffats öfverenskommelse, att mot ett årligt betingadt arfvode lemna undervisning i styrmanskonsten åt 10 sjöbefarne jungmän och högre kunskapers meddelande åt 10 styrmän. År 1827 erhöllo, på ofvannämnde fonds kostnad, 10 unga fruntimmer af borgarcklassen undervisning i väfnadskonsten efter den s. k. E kenmarkska methoden, och år 1828 njöto 8 fruntimmer samma förmån. För öfrigt hade direktionen, genom utsättande af prisfråga, af sakkunnige män begärt anvisning till inrättande af en teknologisk undervisningsanstalt eller slöjdskola; men de tvenne svar, som inkommo, voro ej tillfredsställande; hvadan de icke eller kunde prisbelönas. Man hade då ingen annan utväg, än att genom brefvexling med vetenskapsidkare söka anvisning på någon person, som kunde inrätta och öfvertaga ledningen af cen teknologisk anstalt, hvars stora nytta så väl för fäderneslandet i allmänhet, som för Götheborgs samhälle i synnerhet, både kanslirådet Chalmers och hans vin, doktor Dubb, hade insett. Denna brefvexling lärer hafva blifvit fortsatt under loppet af flera år; ty först om sommaren 1828 kom genom frih. Berneliii och prof. Paschs bemedling skolans nuv. föreståndare, IIr professorn m. m. C. Palmstedt, hit på besök, då öfverenskommelse träffades så väl om slöjdskolans inrättande som om förberedelserna dertill, hvilka sednare borde med den skyndsamhet bedrifvas, att inrättningen redan året derpå kunde öppnas till meddelande af undervisning. I ändamål att inköpa de oundgängligaste instrumenter och redskaper för den vetenskapliga undervisningen företog prof. Palmstedt samma sommar, på egen bekostnad, en utrikes resa; flyttade sedermera i Juni månad 1829 hit och lyekades att så ordna och leda de förberedelser, som nödvändigt erfordrades för inrättningens blifvande arbeten, att den d. 5:te November samma år kunde emottaga sina första elever, till ett antal af 10. Lärare vid denna tidpunkt voro: 1) slöjdskolans föreståndare eller direktör, som undervisade i teknisk fysik, elementarkemi, kemisk teknologi samt kemisk-tekniska laborationer; 2) en lärare i math ematik och linearritning, samt 3) för modellverkstadens arbeten en verkmistare. — Undervisningsämnena voro: teknisk-fysik, elementarkemi, kemisk teknologi med dertill hörande laborationer, praktisk mekanik, mathematiska kunskapsarter, linearritning samt mekaniska modellers förfärdigande i metall och trä. Första offentliga pröfningen med eleverna anställdes den 22:dre Juni 1830, vid hvilken tid 29 elever voro upptagne i matrikeln. De gjorda framstegen befunnos vara nöjaktiga. Under de påföljande åren tillvexte antalet af elever så betydligt, att de dåvarande lärarnes arbeten allt mer och mer ökades, hvarigenom antagande af flera lärare fanns nödigt, ehuru tillgångarne icke medgåfvo att anställa mer än en ny sådan, i elementarkemien och för kemiskt-tekniska laboratorium. Fysiska instrumenter, materialier och redskap för laboratorium och verkstaden, böcker och andra till skolans materiel hörande föremål kunde af brist på tillgångar icke anskassas i behörig mängd, och läroanstalten kunde icke hafva motsvarat sitt ändamål, om ej bidrag af allmänna medel till dess vidmakthållande och framtida utKE A 100OTdF 2 555