Här är det — fortfor Aurore i det hon upptog en billet ur barmen — det måtte dock ej vara långt, ty det skrefs, så att säga, på stående fot. Gif hit! Svanhilda ryckte till sig billetten, ref upp förseglingen och läste, darrande af oro, följande: Tillbedda engel! hvad jag är stolt öfver ditt beslut, att trotsa allt och följa mig! Klockan 12 i natt håller en vagn vid ändan af allen, som leder till din fars boning. Jag smyger mig fram till ditt fenster och kastar trenne amå stenar tätt efter hvarandra derpå. Detta är signalen. Du öppnar tenstret, gör fast repstegen, som jag förskaffat dig, och klättrar ned till marken, der du emottages af din Theddor.omP. S. Så snart vi kommit om bord på fartyget låta vi viga oss af skeppspresten; det blir sålunda som min maka du kommer att beträda Amerikas fria och lyckliga jord.Knappt hade den unga flickan med brådskande ifver bunnit genomögna detta bref, innan tunga steg hördes närma sig i rummet utanföre. Anande ett besök af fadren skyndade Svanhilda att undangömma den sarliga billetten. Dörren gick upp och grefve Silfverstjerna, en man ef några och femtio år, med sträfva och be