Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 juli 1849, sida 2

Den engelske amiralen påminner vidare om de syriska och otaheitiska affärerna, af hvilka England hade lärt känna Frankrikes sätt att behandla dylika frågor; han påminner derjemte derom, att England sjelf föregått med exempel derpå, att krigsförklaring icke beböfts, -tyr — säger han — vhar ni glömt, mylord, att vi skickade en flotta till Köpenhamn och stal den danska flottan I under djup fred, utan att förklara krig? Har ni glömt, att vi utsände fartyg, för att taga de spanska gallionerna, utan att förklara krig? Och har ni glömt hertigens af Wellington bref, hvari han utvecklade Englands försvarslösa tillstånd? Jag har icke glömt det och betraktar Englands nuvarande ställning med största fruktan. TidI ningen Morning IIerald, hvari man läser detta I Napiers bref, söker emellertid bevisa, att engelska sjöstyrkan icke allenast är jemngod med, utan I I I I i det hela öfverlägsen den franska, äfven hvad I beträffar ångflottan, ehuru många brister vidlåda densamma. HAMBURG. I presenterad genom senaten, att visa tänderna. Fristatens konstituerande församling är ännu tillgrundlagsutkastet upptagit några bestämmelser af undseende för det bestående, enär man icke med ens vill öfverga från det gamla till det nya, utan bereda en förmedlande öfvergång, röner likafullt starkt klander hos de maktegande, och Senaten har, genom en kungörelse, som meddelats konstituerande församlingen, förklarat den för obefogad. NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER. I sammans och dennas konstitutionsutskott har i Afven i Hamburg börjar reaktionen. der reI I I om huru förfaras bör vid införandet af den nya I författningen. Denna åtgärd, som är förestafvad I I I I I I Slafveriets motståndare hafva gjort en ypperlig acqvisition uti Benton, senator i Missouri, hvilken, ehuru han tillhör en slafstat, likväl med stor energi uppträdt emot slafveriets tillåtande i de nya staterna och territorierna. Demokraterne i norden och till en del äfven i de sydvestra staterna jubla öfver att hafva funnit en sådan talman i en slafstat, och han betecknas redan som deras kandidat vid nästa presidentval. Indianstammen Cumanches har infallit i Texas plundrat, mördat och bortfört män, qvinnor och barn. Den amerikanska styrkan var för ringa till att afvärja dessa angrepp, och guvernören i Texas ville ej emottaga mexikansk hjelp. Förstirkning är imellertid nu ditsänd. Koleran härjar mycket starkt i Nem-Orleunns och S:t Louis, men isynnerhet har den varit elakartad bland de utvandrare, som öfver land begitvit sig till Californien. Öfversvämningen i New-Orleans har anställt stora förödelser och vattnet har medfört en mycket obehaglig gäst, nemligen ormar, som funnit en vig in i husen. En tidning tillråder en hvar att vara på sin vakt och slutar sin varning med följande ord: En hvar, som känner ormarnes natur, vet, att de tycka mycket om en varm vrå emellan lakanen eller under hufvudkudden.I Californien skipas lag och rätt med mycken stränghet. De nya domstolarne hafva afkunnat en del domar, hvilka alla lyda på dödsstraff. Sedan man fått de argaste skälmarne hängde, fröjdar sig kolonien åt en förut sällspord säkerhet. mDmi iti —