Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 juli 1849, sida 1

Detta kan dock icke gå så lätt. Hela middagen och eftermiddagen har man hört kanonskotten; och ytterst på Norrmalm hafva till och med gevärs-salvorne genljudat öfver Brunnsvikens gröna böljor, emot Kattrakarebergen, o. s. v. Man säger, att motståndet skall vara så starkt, som de konservative, under en så oböjlig anförare, och eggad af de gamla invalidernas ståndaktighet, någonsin lära kunna tillvägabringa; och det tros att striden icke kan i dag afslutas — knappast i morgon, om ej öfverståthållaren grefve Hamilton hinner komma åter från sin färd till Småland och kan parlamentera med begge sidorna om Söndagens stilla och gudaktiga firande. . — Så berättades här allmänt i dag vid middagstiden; men med glädje kan jag försäkra, att hela berättelsen icke är sannare, än WienerZeitungs rykten, angående Ungrarne och Österrikarne. Invaliderna skiljas fredligt åt, under ömsesidiga lyckönskningar och afskeds-supar, i morgon; general Lefren har blott handlat efter högre ordres, för att illustrera en simulacre, som H. M. Konungen sjelf tagit i ögonsigte; och efter hvilken begge partierna säkert få uppbära bevis på Hans Maj:ts belåtenhet och bifall. Ingenting hotar alltså hufvudstadens och rikets lugn och framtida sällhet, om ej de der stygga molnen, hvilka nu jemnt visa sig i horizonten, skulle styra sin kosa öfver våra hufvuden. Men äfven då böre vi ej misströsta. Huru ofta hafva de icke urladdat sina åskor, utan att det gamla Sverige lidit deraf. Ja, jag är öfvertygad, att liksom den lilla oskyldiga Ulriksdals-reformen går för sig, utan ringaste annat allarm, än det som ofvannämnda besynnerliga rykte möjligen kunnat hos en och annan tok väcka, lika så skulle de större reformerna, ja till och med den största, som vi alla önska, kunna lätt gå för sig, blott de, som det tillhör att ordna simulacren, ville taga sitt parti. EA