Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 juni 1849, sida 1

f QO 22 — , som OnsKå TIAmIngen 81: tiII0UTLII, 3194-(44 P 50e—e—et t varit, eller med honom öfverenskommas kan. sarne. Det så ofta återkommande ryktet, att Orsova blifvit besatt af de sednare, saknar all grund. Serbiska röfvareband, i österrikiska regeringens sold, framsara på det förfärligaste sätt i nejden af Peterwardein. De få byar, som hittills undgått förstörelsen, läggas af dem i aska. Jellachich har framryckt till O-Ker, der han uppslagit sitt hufvudqvarter. Turkarne i Serbien stå i den lisligaste och vänskapligaste beröring med Ungrarne. I Panenova hafva de förre inrättat ordentliga magaziner för de sednares räkning. Bland annat hafva Ungrarne genom Turkarne erhällit icke mindre än 200, 000 liar från Serbien. Lifligast är beröringen på Donauöarne, der Magyarer och Turkar halla broderliga möten. I Siebenbirgen står allt på sin gamla fot. Dera, en liten fästning, som de kejserlige ända hittills hallit besatt, har gifvit sig till Magyarerna. Detta var den sista punkt, Österrikarne innehade i Siebenbirgen. De östra och nordliga passen äro starkt förskansade; den yttre mynningen af passet Rothenturmenthor innehafves besynnerligt. nog. icke af Ryssarne, utan af Turkarne, som på det vänligaste omgås med magyarerna. Ryssarne stå ännu helt stilla i Bucharest och göra ingen min af att lemna denna stad. Tvärtom tyckes en mängd åtgärder häntyda derpå, att general Luders en längre tid vill med sin korps qvarstadna i Bucharest. Norra Vrihsteutern. Den enda vigtiga nyheten härifrån är den opjiclella uppgift, att ryska hufvudstyrkan, efter hvad vi i gårdagens tidning redan nämnt, under furstens af Warschau (Paskievitsch) befäl den 17 och 18 öfverskred ungerska gränsen i fyra kolonnero, kommenderade af generalerna Busching, Bielognjeff, Riidiger och Grabbe. Paskievitschs hufvudqvarter var den 18 i Bartfeld. Reserverna under generalerna Sacken och Sass, hvilken sednares inryckande i Ungern således är ogrundadt, stå i Galizien vid gränsen till Ungern. — — I det inre af Ungern. Ungerska riksförsamlingen har beviljat republikens president ett årligt anslag af 200,000 fl. Ernst Kiss, ungersk filtmarskalklöjtnant, har i den trånvarande krigs-ministerns ställe förordnat, att namnen pa de sallne Ungrarne och orterna, der de stupat, skola antecknas, på det att frihetskämparnes namn genom en af staten upprest minnesvård måtte bevaras åt efterverlden. Vi meddelade i går en beskrifning på de ryskösterrikiska härarnes ställning och komplettera nu densamma med följande ur en tysk tidning hemtade artikel om samma ämne : Ungrarnes ställning kan naturligtvis icke beskrifvas lika säkert och noga, som österrikarnes och ryssarnes. Hela landsträckan mellan Karpaterna och Donau ir i ungrarnes våld; så mycket är säkert. På andra sidan Donau stå Aulichs och Klapkas korpser, hvilken sednare innehar linien från Raab till Plattensjön, medan den förre underhåller förbindelser med ungerska sydarmåen under Perczel, och genom denne med armåen i Siebenbirgen under Bem, så att hela ungerska armåen bildar en stor gördel, hvilken håller det egentliga Ungerns hela gränslinie besatt och betäckes i söder af Drau, i öster af Siebenbiirgska bergen samt i norr af Karpaterna, under det blott ett segment af denna cirkel — Donaudalen vid Pressburg — ligger öppet och utan naturhinder. En dylik cirkel, men med mycket längre rallius. bildas af de förenade ryska och österrikiska härarne. Den kejserliga hufvudarmcen vid Waag och Donau står genom en rysk och en österrikisk korps, den sednare kommenderad af Vogel och Benedek, i förbindelse med ryska nordarmeen vid Dukla, under det länken mellan denna och general Luders korps i Wallachiet och Moldau bildas af den ryska invasionshären i Bukovina. I söder, alltså på högra flygeln, är kejserliga hufvudarmken genom lägret vid Oedenburg förenad med de i Stejermark vid Pettau uppställda trupperna, hvilka åter öfver Warasdin och Agram skola underhålla förbindelsen med sydarmåen under Jellachich, den siebenbirgska korpsen under Clam-Gallas (förut under Puchner) och ryska generalen Liiders afdelning. Vi se häraf, att betydliga luckor ännu finnas i de kejserliga härmassornas stora gördel, emedan man hittills icke lyckats att sätta Jellachichs enstaka opererande korps i förbindelse med å ena sidan hufvudstyrkan vid Donau och 4 andra sidan ryssarne; vi se vidare, att Ungrarnes ställning nästan på alla sidor är betryggad ge