Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 juni 1849, sida 2

— — rotalt slagen, de härdnackade striderna i Siebenbiirgen och stormningen af Ofen, hafva magyarerne uträttat allt genom oväntade öfverrumplingar och ett och annat partielt slagtande. Ofsicerare, som hitkommit från Ungern, berätta de fabelaktigaste saker om deras stridssätt. Nar det från österrikiska sidan blott underhålles en svag eld, draga magyarerne sig tillbaka, för att narra motståndaren och falla honom i flanken och i ryggen; finner motsatsen rum, störta de sig som galningar öfver de död och förderf sprutande eldgapen, och slutet på historien är merendels, att magyarerne taga kanonerne. De outtröttligaste äro husarerne. Utan sadel och stigbyglar flyga dessa hedens söner plötsligen som blixten fram till angrepp; en molnsky förkunnar deras ankomst, men döljer tillika deras antal. När de störta på fienden, böja de sig ned under hästens hals och arbeta med sina krokiga turkiska sablar nedifrån uppåt, så att det lätt kan förklaras, hvarföre de fleste af våra sårade hafva blessyrerne på halsen och i ansigtet, synnerligen i närheten af ögonen; hotas de, äro de lika hastigt försvunne som de kommo, och förlorar en ryttare sin häst, hoppar han upp bakom någon af kamraterna, så att man icke sällan ser hundra hästar spränga bort med ett dubbelt antal ryttare. Ett annat slags kossuthska ryttare äro, om möjligt, ännu mer fruktade, nemligen de så kallade Czikosserna, hvilkas enda vapen är en slags lasso; de skickas vanligtvis förut, för att frambringa förvirring i de fiendtliga lederna; de närma sig med blixtens hastighet, slunga snaran om den fiendtlige kavalleristens häst eller också om honom sjelf och rycker honom genom ett kraftigt drag med sig; den förvirring, som uppstår härvid, enär soldaten icke kan komma sin fiende inpå lifvet, begagnas på bästa sätt af husarerna. Zetänker man insurgenternas numerära styrka, deras nuvarande förträffliga positioner, anf.rarnes obestridliga och ådagalagda duglighet, och slutligen massornas fanatism, så är det otvifvelaktigt, att våra tappra trupper, som af sina ryska bundsförvandter icke haft annan nytta, än koleran, skola finna ett hårdnackadt motstånd. Den ministeriella engelska tidningen Globebar en artikel om ryska interventionen i Ungern, hvars följder för Österrike, äfven i det gynnsammaste fall, skildras på följande sätt: I det vi vända oss till de konservative, i hvilkas ögon Österrikes integritet är en sak af öfvervägande, ehuru, såsom vi tro, af ogrundadt intresse, fråga vi dem: hvad har Österrike att hoppas, äfven i det sall, att kriget för detsamma får den lyckligaste utgång? I Polen, i Wallachiet och Krim, hafva vi exempel nog, för att förstå, hvad ett landskaps provisoriska besättande genom ryska trupper egentligen betyder. Men om vi också antaga, att Österrike vore i stånd att åter entlediga Ungern från sina ryska beskyddare, så skulle dock magyarernas land för länge hafva upphört att vara, hvad det hittills var för huset Habsburg. — loyalitetens hemort, dess härars rustkammare och balverket för dess arsländer. För Österrike kommer det blott att blifva, hvad Polen är för Ryssland — ett nytt Polen, som blir lika oroligt, ersordrar lika stor armdå, för att hållas i styr, med lika skadeglädje väntar på en olycka för den herrskande staten, och slutligen, likasom det verkliga Polen, blir brännpunkten för alla utländska machinationer och ett förlofvadt land för alla samhällsfiendtliga partier. Ännu mer: Ungern blir såtillvida farligare än Polen, att det förra landet blott till sin storlek utgör fulla hälften af den österrikiska staten och oändligt mer än hälften genom den möjliga utvecklingen af sina industriella källor, genom sina starka militäriska positioner och sin befolknings ridderlighet. Är det i 19:de årh. möjligt att för en längre tid kunna hålla ett sådant land under oket? — Men resultaterna af de nu försiggående operationerna äro mycket aflägsna och vi hafva fakta, som ligga oss närmare, att hålla oss vid. Antagom ännu en gång, att dessa operationer få en lycklig utgång, huru skola kostnaderna för desamma bestridas? Enhvar vet, att ryska interventionsarmå6en, för att kunna utöfva tillräckligt inflytande på kriget, måste belöpa sig till 120,000 man. Af denna arm måste en ovanligt stor del bestå af kavalleri, och för alla dessa menniskor och djur boskap, fourage och förråder transporteras genom karpatiska passen, ty nedra Ungerns tillgångar äro redan uttömda och ett ungrarnes återtåg skulle på landsträckan mellan Pressburg, Trentschin och Komorn lemna föga qvar, hvarmed kriget kunde underhållas. Om och huru ångt czaren är böjd och i stånd till att bestrida lessa kostnader, dertill kan man sluta af det enka faktum, att ryska rikets utgifter förlidet år ned icke mindre än 5 millioner pund sterling ifverstego dess inkomster. Kan Österrike gifva raren skadeersättning? Det är bekant, att Öterrike hvarken har kredit eller garanter, för tt hos någon börs i Europa kunna lyfta ett lån. krakau och Galizien ligga likasom utsedda till a so — —