ring öfver neapolitanarnes återtåg från romerska gebitet. Bevekelsegrunden dertill uppgifves hafva varit den hållning, franska regeringen intagit i romerska frågan, enär denna, i stället för att låta sina trupper operera i samband med neapolitanerne, förbehällit sig att handla sjelfständigtUtaf dagens utländska post, hitkommen med Gyller, meddela vi följande: På danska krigstheatern hav ingenting förefallit. En vanligtvis väl underrättad berlinerkorrespondent skrifver till -Weser Zzeit. att general Prittvitz fått order att förbereda en vapenhvila dymedelst. att han inskränker sig till defensiven och undviker alla rörelser, sem kunna vålla en konflikt. En rysk eskader, bestående af 1 fregatt, 2 korvetter och 1 brigg observerades den 15 dennes på morgonen 2 å 3 mil öster om Falsterbo under kryssning. En rysk fregatt och ett ångfartyg ankrade i går under Höjemöen. De satte håtar i land. Tyska centralmakten i Frankfurt hår under d. 9 dennes uppmanat Wiirtembergska regeringen att tillintetgöra den upproriska nationalförsamlin-gens och regentskapets beslut, och i fall, dess resurser icke skulle vara tillräkliga, vill centralmakten vidtaga nödiga åtgärder. Nationalgardet i Stuttgard har, emot förmodan, förklarat sig emot regeringens proklamation till fördel för nationalförsamlingen. Andra städer i H ven .— Wärtemberg, äfvensom många kommuner å landet, hafva afgifvit förklaringar i samma anda. Folkrörelsen bar äfven utbredt sig till HessenDarmstadt. Ett möte har hållits i Offenbach, hvarå antagits samma radikala beslut som förut i Offenburg i Baden. Några af ministrarne ha resignerat, såsom det heter, till följe af storhertigens plan att vilja erkänna preussiska riksförfattningen. — Regeringen har förbjudit val till riksförsamlingen. Hertigen af Nassau har vägrat erkänna folkförsamlingens i Idstein beslut. Konungen af Baiern har upplöst landets ständerförsamling. Badens konstituerande församling öppnades i Carlsruhe den 11 dennes. I Ingelheim, tätt vid Bingen, har skjutis på prinsen af Preussen. Skottet traflade postiljonen, som deraf sårades, då prinsen ryckte till sig tyglarne och körde bort i gallopp. Prenssiske och andra tyska trupper rycka an mot Raiserslauten, den revoluiionära psalziska regeringens säte. Gijordes motstånd, skulle staden den 15 angripas från trenne punkter. Från Österrike icke annat in några obestyrkta rykten om nederlag, som ungrarne skola lidit. Ryske generalen Nestorows korps, som är bestämd till Moldau skall förgäfves försökt att slå sig igenom Tscherkesserna. Franska nationalförsamlingens möte den 11 dennes, då italienska frågan förekom, var ofantligt stormigt. Ledru-Rollin förfäktade med eldig vältalighet den åsigten. att regeringen i romerska frågan handlat emot konstituantens uttalade vilja och framstillde ett andragande att sätta republikens president och dess ministrar i anklagelsetillstånd. al hafven kränkt författningen, och vi vilja försvara den med alla möjliga medel, tillochmed med vapenmakt. Efter en mycket häftig debatt, antog den reaktionära mojoriteten med 361 röster emot 203 den enkla dagordningen, hvarigenom intet afseende fistades vid Ledru-Rollins interpellationer. I mötet den 12 dennes remitterades anklagelseakten emot presidenten och ministeren till ett utskott. Detta utarbetade på mindre än en timme sitt betänkande, hvilket fordrade anklagelse aktens förkastande, och reaktionärerne i församlingen voro icke sena att antaga detta dråpliga betänkande, hvilket gick igenom med 377 röster emot 193. Handelstidningens enskilde korrespondent i Paris skrifver, att den 13 iimnade en del af nationalgardet öfverlemna nationalförsamlingen en petition om andra order åt Oudinot. Finge denna demonstration gå ostördt för sig, så vore ingenting att befara för lugnet, men i motsatt fall kunde möjligtvis en förfärlig katastrof inträffa. Franska styrelsen har låtit offentliggöra depescher från Omdinot af den 5 och 6 dennes, enligt hvilka löpgrafverna voro öppnade. Rykten gingo i Paris, att fransmännen lidit betydliga Förluster den 4. T) J.