serdeles häftigt. Under de sednaste bhataljerna hafva ungrarne låtit sina siender veta, att de ega iifven raketer, hvilka förfärdigas under ledning af en engelsman i Grossvardein, der desssutom ett kanongjuteri och ett krutbruk äro i verksamhet. Bem var i Alt-Orsova och har låtit utfärda en uppmaning till de talrika flyktingarne att återvända. Han lär äfven underhandla med turkarne angående spannemålstillförsel öfver Donau till Alt-Orsova. Seraskieren för turkiska trupperna fordrar ihärdigt, att österrikiske generalen Puchner med sin korps skall lemna Wallachiet, dit han måst draga sig tillbaka för ungrarne. enär de derstädes magasinerade proviantförråden knappt äro tillräckliga för ryska och österrikiska trupperna. Genom den stora mängden af flyktingar har i Serbien alla lifsmedel stigit i pris. Hela den manliga tjenarepersonalen hos en ungersk grefve härstädes begärde för några dagar sedan sitt afsked. Då karlarne tillfrågades, hvad som föranledt dem till detta beslut, svarade de, att de ville gå till Ungern, emedan deras fosterland vore i fara. Nämnde grefve ville veta, hvem som fört dem på denna tanke och erfor slutligen, att en borgare uppmanat dem dertill. Herr grefven, som var sämre patriot, t än hans tjenare, anmälde borgaren, som genast blef häktad såsom politisk förbrytare. Regeringen har från herr Bruck erhållit rapport om de underhandlingar, som efter Malgheras intagande egt rum mellan honom och Venedigs befallmäktigade i Mestre. Man ser deraf, att Bruck fordrade, det Venedig skulle underkasta sig, under löfte om amnesti för folket och soldaterna och tillåtelse för de mest komprometterade personerna att aflägsna sig; Venetianerna å sin sida fordrade deremot stadens erkinnande såsom republik under Österrikes beskydd och dessutom, i afseende på handelsförhållandena, alla de företrädesrättigheter. som Triest atnjuter. Ministern har ansett sig icke böra gå in på dessa sordringar och underhandlingarne äro åter afbrutna. Bombardementet har derpå börjat ånyo. De belägrades utsigter äro desto mörkare, som det fattas dem ammunition och lifsmedel. Herr v. Bruck är för närvarande i Modena. Man påstär här, att fredsfördraget med Piemont är afslutadt och att blott ratifikationen åserstär, men detta vederlägges från andra håll. — Regeringens ställning till Tyskland är ganska vansklig. Den emottager från Frankfurt depesch på depesch, utan att veta, hvilket steg den bör taga. TYSKLAND. Den S:de dennes höll den i Stuttgart befintliga riksförsamlingen ett möte, å hvilket beslutades att ställa Baden och Pfalz i sina ansträngningar för riksförfattningens genomförande under rikets beskydd. Regenten Vogt meddelade, att regentskapet tillskickat de respektive befälhafvarne för de emellan Rhen, Main och Neckar uppställda stridskrafter order att icke lemna sina för ögonblicket innehafvande ståndqvarter. Simon af Trier underkastade den redan bekanta proklamation, som regeringen i Wirtemberg utfärdat till folket derstädes, en skarp kritik, och föreslog ett förtroendevotum åt regenterne, hvilket genast beviljades. Robert Mohl anmälte ett andragande om att ytterligare nedsätta antalet af det för ett besluts giltighet erforderliga antalet tillstädesvarande medlemmar. Trettiomanna-utskottet förklarades för upplöst och ett femtonmannautskott skall träda i stället, hvartill val beramades att ega rum den 11 dennes. Wiirtembergska andra kammaren har, efter en näftig debatt, den 9:de dennes, tilldelat ministeren ett förtroendevotum, i det hon biträdt ministerens å lydande förklaring: Det utaf riksförsamlingen illsatta prov. regentskapets beslut äro icke att inse som ovillkorligt bindande för Wiirtemberg, tan regering och ständer skola förut pröfva, uruvida icke landets intressen hotas genom desa beslut. Den 8:de och 9:de Juni cernerades Stuttgart ved trupper. Denna åtgärd afser hufvudsakligen tt för friskarorna stänga tillträdet till staden, ty f dennas invånare, som till den öfvervägande luraliteten lära vara konservatift sinnade, tro sig ederbörande icke hafva någonting att befara. Jet förmodas, att regeringen skall förvägra riksörsamlingen att längre hålla några möten i Stuttart och, om så skulle behöfvas, förvisa regentcapet ur landet! Prinsen af Preussen har öfvertagit högsta befä— D