n ri YH tt centralmakten ansåg sig böra förklara Slesvig införlifvadt i förbundet, emedan en stor del af befolkningen var tysk. Denna åtgärd blef orsaker till ett hättigt krig. England erbjöd sin bemedling, hvilken antogs; Frankrike, Ryssland och Sverige hafva visat sig benägna att understödje Danmark. Underhandlingar, som i flera år vari i gång, hafva fört derhän, att Slesvig, under konungens af Danmark suväränitet skulle bilda er egen stat. Men efter att principen blifvit erkänd från båda sidorna, har man icke kunnat blifva eniga om dess konsequenser, och fiendtligheterna hafva åter utbrutit. Nämnde makter sträfva nu att få ett nytt vapenstillestånd uppgjordt, tilldess freden hinner afslutas. — Derefter går budskapet öfver till andra utländska förhållanden och säger: Den öfriga delen af Tyskland skakas af allvarsamma oroligheter. Frankfurterförsamlingens sträfvanden för den tyska enheten hafva framkallat motstånd af flera förbundstater och tillvägabragt en konflikt, som närmar sig våra gränsor och derföre måste taga vår uppmärksamhet i anspråk. Kejsardömet Österrike, inveckladt i en förbittrad kamp med Ungern, har ansett sig hafva orsak att kalla Ryssland till hjelp. Denna makts intervention, dess härs marsch mot vester kunde icke annat än i hög grad väcka regeringens uppmärksamhet, och flera diplomatiska noter hafva i anledning häraf blifvit vexlade. Således finnes det öfverallt i Europa anledningar till kollisioner, som vi sökt bilägga, i det vi dock ständigt bevarat vår frihet att handla. I alla dessa frågor hafva vi städse varit enige med England. Ryssland har erkänt republiken. Hvad budskapet innehöll med afseende på de inre angelägenheterne, är det för närvarande nog att anmärka, det presidenten uttalar sig emot samnesti för junifångarne; om finanserna säger han, att afskaffandet af afgiften på spirituosa i förening med nedsättandet af saltskatten och brefportot har minskat inkomsterna med 280 millioner; det är alltså nödvändigt att återupprätta jemnvigten emellan inkomster och utgifter. Slutligen låter budskapet vänta lagar, hvilka dels skulle hafva till ändamål att lugna samfundet och hämma laglosheten, dels verkliga förbättringar, såsom en lag om understödsanstalter för den arI betande klassen, en ny hypotekslag, en lag om naturaprestationers afskaffande, en lag om understöd till arbetareassociationer o. s. v. Detta budskap blef icke uppläst i nationalförsamlingen, utan blott bordlagdt och publiceradt i Monitören. Det saknar signatur. Alla pressens organer synas vara missbelåtna med dess innehåll. Blott Constitutionelförklarar det för alldeles förträffligt. Ledru-Rollins interpellationer i italienska frågan, som skulle ega rum den 7:de, blefvo, i anseende dertill, att Ledru-Rollin var sjuk, uppskjutne till måndagen. Det uppstod emellertid en förhandling, af hvilken upplystes, att Lesseps framställt ett nytt förslag för romerska triumvirerne, hvilket desse jemte romerska nationalförsamlingen antagit, men som förkastades af Oudinot såsom stridande mot hans förhållningsorder. Åtskillnaden emellan det nya förslaget och det förra, hvartill Oudinot gifvit sitt bifall, bestod förnämligast deri, att fransmännen skulle intaga sina ställningar utanför Rom och icke besätta sjelfva staden. I nationalförsamlingens möte den 9:de begärde Bac att erfara innehållet af de telegrafiska depescher, som sednast ankommit från Rom. Dufaure lofvade, att de skulle offentliggöras om aftonen. Mötet var mycket stormande, men majoriteten förkastade ett andragande om ett aftonmöte, för att erfara depeschernes innehåll. Oudinots sista depescher till krigsministern, daterade högqvarteret Villa Panfili den 4:de Juni kl. 5 på morgonen, blefvo, enligt löfte, offentliggjorda på aftonen. Rom har deh 3 Juni blifvit attackeradt af fransmännen, som bemäktigat sig Villa Panfili och ett par andra positioner. Ett par utfall af Romarne ha blifvit afslagne. Att desse kämpat manneligen bevisas bäst derutaf, att Oudinot uppger sin förlust i sårade till 165, deri inbegripne 7 officerare. Antalet af de stupade nämnes icke. Lesseps har återkommit till Paris. Porcelles har i stället för honom blifvit utsedd till Frankrikes befullmäktigade i Rom. Koleran rasar förfärligt i Paris; från d. 3:dje till d. 6:te Juni dogo inalles 2,300 personer. Äfven i departementerne sprider sig farsoten på ett betänkligt sätt. Bugeaud skall d. 10:de på morgonen aflidit i en koleraattack. UNGERN OCH ÖSTERRIKE. I härens ställning har sedan sista post inga förändringar inträdt. Ryssarne ha fört koleran med sig; den synes rasa förfärligt i den ryska och österrikiska armken. En annan svår fiende har Österrike att bekämpa i den förfärliga finansförlägenheten. Kossuth har med ministrarne den 5 Juni ankommit till Pesth. — — — — —