Article Image
m: — udskapet bekant först i morgon eller öfvermoron. Kring Frankrikes krigsstyrka lär det hufudsakligen komma att vända sig och enligt dess ppgifter skall Frankrike hafva 300 bataljoner nobilt nationalgarde och 300,000 man välbexäpade och städse stridsfärdiga trupper och en förrässiig krigsmaterial. Dessutom stödt på en masa, till landets försvar beredda frivilliga, skall örankrike — heter det vidare — under vapen fvakta lösningen af de stora frågor, som uppöra kontinenten. I det inre skall regeringen kufva tygellösheten och träffa åtgärder till förI bättring af de arbetande klassernas ställning. Amnestien vidröres med mycken försigtighet. komerska ministern och gesandten Accursi har, såsom det heter, i går fått audiens hos presidenten. En Toulonertidning af den 30 Maj förmäler från Civita-Vecchia af den 26, att Lesseps lemnat Rom, emedan general Oudinots sista förslag blifvit förkastadt. Detta bestod deri, att alla främlingar, som deltoge i regeringen, skulle aflägsnas, på det att romarne fritt måtte kunna välja sin regeringsform. I anledning af detta förslags förkastande hade man att till den 28 vänta fiendtligheternas förnyande. I Marseille har ännu en infanteribrigad blifvit inskeppad till Italien. — Tidningen National för i dag meddelar hr Lesseps andra depech till triumvirerna, daterad franska hufvudqvarteret den 24 Maj, i hvilken han hvarken nämner lönmord eller förräderi. Natjonal tillägger, att en spatsertur i morgonluften troligen förjagat dessa nattspöken. Samma tidning kriticerar ganska skarpt det af preussiska regeringen uppgjorda tyska riksförfattningsutkastet, hvilket har tvenne stora fel: att det icke härstammar från folkviljan och att ingenting garanterar dess förverkligande. Dufaure, Toqueville och Lanjuinais hafva för afsigt att göra en betydlig förändring i embetsmannapersonalen. Tocqueville tänker bland annat afsätta de fleste nuvarande konsuler. Krigsministern har i Algier låtit införa den franska myntenheten. Reformen, ehuru i början medförande svårigheter, berömmes såsom nyttig. Ett under furstens af Mascat flagga seglande sarlyg har ankommit till Marseille, befraktadt med en rik laddning dadlar och kaffe samt 100,000 kilogrammer kryddneglikor. Iasten skall afyttras j Frankrike. Den arabiske farsten hade medskickat å fallbloådsbastar såsom skänk till preidenten. Franska tidningar vilja bestämdt veta, att trupper komma att uppställas vid gränsorna till Baden och Pfalz. Metz skall blifva medelpunkten för vigtiga militäriska operationer. National klandrar strängt, att regeringen låtit afvisa ungerska desertörer vid franska gränsen. Det s. k. moderata partiet (den fordna Putiersklubben), tyckes vilja uppträda fiendtligt mot den nya ministeren, som det tycker vara alltför republikansk. Samma parti vill i nationalförsamlingen genomdrifva, att Changarnier återinsättes i sin dubbla befattning såsom chef för nationalgardet och högste befälhafvare öfver trupperna i Paris. I dag öppnades den stora expositionen af industrialster på de elyseiska filten. Den starka hettan har gifvit sjukdomarne ny fart; dödsfallen äro ovanligt talrika. Koleran tilltager. Om man får tro tidningen Keformeskulle legitimisternes utvalde, hertigen af Bordeaux, nyligen varit i granskapet af Doullens och bevistat en dotterdotters till den bekante legitimisten BlinBourdon vigselakt. Culman, Ruge, Blind och Didier äro sedan nägra dagar i Paris, för att derstädes verka till den eydtyska rörelsens förmån, men lära icke erhållit företräde hos ministrarne. Slottet i Saumur skall inredas till statsfängelse och de farligaste af Junifångarne dit transporteras. Paris den 5 Juni. Lagstiftande församlingens möte den 3 Juni. I byråerna väljas kl. 12 tvenne komitter för beredande af de begge andragandena om amnesti och ändring i reglementet. Det förra, som var väckt af hrr Dupont, Charras och Latrade, föranledde en liflig diskussion. Valen af komit-ledamöter utföll så, att det kommer att föreslås, det amnesti-iniativet öfverlätes åt kabinettet. Reglementskomit6en är icke mindre grå. Omkring kl. half 2 öppnar Dupin den offentliga sessionen. Carteret besvärar sig deröfver, att man vid slutet a föregående möte ropat till högran: o kossacker J ryssvänner! Det fästes ej något afseende vic bans besvär. Dupin: Medborgarne Bertholon James de Montray och andra deputerade hafv: föreslagit: Att utse en af 15 medlemmar be. stående komit för att undersöka alla de besvär som anföras emot valen den 31 Maj o. s. v. Remitteras till afdelningarne. Menand interpellerar ministeren rörande nationalgardets i Chalon — 122 Ä 22A A:.— 2— le

15 juni 1849, sida 3

Thumbnail