Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 juni 1849, sida 1

vän i Waitzen: Rebbe Anschel har lyckligen anvländt hit och gjort briljanta massemattenx). Han rhar afsatt alla sina kistor, så när som två. — Der har man en magyarisk segerbulletin, som inom få dagar gör sin rund omkring hela landet. Om den ock icke är författad på så god tyska, som en af de 30 armebulletiner, med hvilka Welden tillintetgjort de ungerska rebellerner, så ser Gud dock till hjertat och icke till stilen. Ungrarne hafva hjertat; stilen deremot vilja de på intet sätt göra den segerrike generalen stridig. — En tysk lärd, som i en vrå af Leipziger museum läser denna vidunderliga, olärda afhandling om Ungerns nyaste historia, skrufvar sig förargad af och an på sin stol och begynner att betvifla sin grundliga lärdom; ty huru mycket han än har studerat, — om en ungersk telegraf har han dock aldrig hört talas, ännu mindre om ett ungerskt telegrafnät, som sträcker sig från Wien till Debreczin, från Arad till Komorn. — Trösta er dock, min lärde vän i Leipziger museet! Det finnes icke och har aldrig funnits något telegrafnät i det fria Ungern, som gränsar till det starka, eniga Österrike och, om Gud vill, kanske inom kort till det starka, eniga Tyskland. Det finnes på Ungerns höjder hvarken bjelk-, hjul-, lantern-eller fyrverkeri-apparater; inga koppartrådar eller elektro-magnetiska batterier på dess slätter ; och dock har Kossuth derstädes öfverallt sina — telegrafer. Var af den godheten att kasta en blick kring nejden af Ofen! Der erbjuder sig för ögat ett l på en gång brokigt och interessant skådespel. Officerare flyga på sina hästar fram och tillbaka, marketenterskorna inpacka sitt kram, ammunitionsoch tross-vagnar blisva förspända, trummor hvirfla och trumpeter smattra, hästar gnägga, seldon rassla, tornistrar sammansnöras, kanoner rycka fram i tågordning, stora kolonner sätta sig i rörelse; småningom ordnar sig alltsammans till en enda lång, oöfverskådlig, men rörlig massa, som med afmätta steg marscherar öfver de begge broarne till Pesth, för att sedan tåga till Szolnok. Innevånarne i Pesth stå här och der sammanträngda i gatorna ; ut igenom fönstren titta qvinnoansigten, på hvilka bekymmer och ängslan i en enda afskedshelsning höres ljuda mot de till striden tågande krigarne; millioner tysta väålönskningar för de fiender, hvilka de draga ut att bekämpa, är allt, hvad de få med sig på vägen. En elegant ryttare spränger förut genom gatorna; han tänder sin cigarr i pipan hos en landtman, som, med händerna bekymmerslöst i fickorna, står vid barrieren. Härunder slocknar pipan för bonden. Men hvad går åt denne? Han löskyndsamt eld med flinta och eldstål. Men han tänder ju icke sin pipa med den eld, han sålunånyo och går derefter sin väg. Karlen måste bestämdt icke hafva alla skrufvar i behåll; tillsochmed sitt pipskaft har han kastat i elden, I troligtvis för att öka lågan. Men se bara! På något afstånd uppstiger en ny rökpelare; något längre fram en annan, bakom den en tredje, o. s. v. En liten puckelryggig pojke, som ända från morgonen samlat qvistar i i skogen, ser dessa rökpelare och sticker, lik en annan Sardanapalus, sin mödosamt förvärfvade (skatt i brand så, att röken hvirflar öfver trädtopparne. Se vidare mot öster! Genom byn der borta löper en yngling, öfver slätten flyger jen ryttare, genom floden simmer en hund. Yngling, ryttare, hund — alla äro maskor i det telegrafnät, jag omförmält. Få timmar efter att den kejserliga arm6en vid Pesth satt sig i rörelse, känner man i Debreczin dess marschruta och vidtager från Ungrarnes sida de åtgärder, som omStändigheterna kunna fordra, då deremot den kejserlige fältherren icke med all sin makt och allt I sitt guld är i stånd att förskaffa sig en enda päålitlig spion. Se der historien om de ungerska telegraferna, en inrättning, hvilken redan i Nederländerna användes mot Philip II, och som öfI verallt kan användas der, hvarest en nationall kamp föres mot en främmande, stående här. (Fortsättes) Mn SS 0 tydliga drag stå att läsa; men allt är tyst, icke per hastigt åt sidan upp på en sandhög och slår da förskafsat sig! Vänta litet! Han antänder en risknippa, släcker den igen, antänder henne