Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 maj 1849, sida 2

ö tervention i Ungern. Han sade, att underhandlingarnes tid nu vore förbi, då ryska och ungerska härarne stå kamprustade mot hvarandra. Kej) saren af Ryssland, som anropade krigets Gud om beskydd för ryska hären, och konungens af Preussen manifest, som förklarar, att alla tyska furstar måste ställa sig emot folkrörelsen stå i tydlig förbindelse med hvarandra. Rysslands stora stridskrafter i Ungern visa, att det tänkt på Frankrike. Utrikesministern. En gesandt har afgått till Oudinot, för att uppfordra honom att råätta sig efter församlingens beslut. IIvad ryska interventionen angår, har regeringen beslutat icke lemna underhandlingens väg; de, som fordra en annan politik, må uppgöra förslag till en krigsförklaring. Joly jemför det ryska manifestet med hertigens af Brauschweig af år 1793; han föreslår en motiverad dagordning: ?Nationalförsamlingen förklarar, att ryske kejsarens manifest stär i strid med franska republikens i författningen uttalade principer, protesterar mot den nya koalitionen, som hotar Europas frihet, och uppmanar regeringen att träffa energiska åtgärder, för att förskassa folkens oafhängighet och nationalitet tillbörlig aktning. Cavaignac. Ryska manifestet har alldeles förändrat vår ställning och kan medföra krig. Efter det mötet varit uppskjutet en half timma, föreslår ban följande dagordning: Nationalförsamlingen föreslår regeringen att rigta en oaflåtlig uppmärksamhet på händelserna och trupprörelserna i Europa; i det den inser den fara, som hotar franska republikens framtid och frihet, uppmanar den regeringen att vidtaga nödiga åtgärder till dessas beskydd. Odilon Barrot vill icke åtaga sig ansvaret för ett krigsmanifest, då nuvarande minister sannolikt icke är kallad att praktiskt utföra det. Efter det Ledru Rollin påpekat det ryska manifestet såsom beräknadt på att utrota den republikanske principen, och uttalat, att endast ett värdigt språk mot utlandet kan rädda från borgarekrig i det inre, svarar Odilon Barrot: Jag vill ingalunda neka vigten af det ryska manifestet, men man kan icke jemföra det med hertigens afBraunschweigisamma ögonblick, då kejsaren af Ryssland formligen erkänner franska republiken. Högra sidan afhöll sig ifrån att rösta, för att göra församlingen inkompetent att fatta beslut, men då Goudchaur under bravorop föreslog att förklara församlingen permanent, om icke ett tillråäckligt antal röster inom en viss tid afgifvits, beqvämade sig högra sidan att deltaga i voteringen, som hade det lysande resultat, att 469 röster mot 57 förklarade sig emot den enkla dagordningen. Hvad valen beträffar, hafva högra sidan och högra centern en ansenlig majoritet, under det äfven yttersta venstran, den socialistiskt demokratiska oppositionen, haft en oväntad framgång och höjt sig till en aktningsbjudande minoritet inom lagstiftande församlingen. Rationals parti, republikanerna från gårdagen, har deremot lidit ett fallständigt nederlag och räknar, enligt den konservativa tidningen Patrie, endast 62 medlemmar; icke ens de 4 presidenter, nationalförsamlingen haft, äro återvalde. I öster dukade detta parti under för exalterade montagnarder samt i vester för prester och legitimister. LedruRollin är vald i icke mindre än 5 departementer (den ende, denna heder vederfarits). Felix Pyat i 3 och andre af socialistpartiet i 2. Republiken är emellertid genom utgången af dessa val befiistad, ty i alla dess vitalfrågor kan man förutse, att många af centern och högra centern skola förena sig med socialisterna och republikanerna från gårdagen samt derigenom bilda en republikansk majoritet. ITALIEN. Geneuserbladet Curierebestyrker, att Garibaldi den 9 dennes slagit 7000 neapolitanare vid Palestrina och ett marseillerblad vill till och med veta, att Garibaldi tillfogat neapolitanarne ett nytt afgörande nederlag samt tagit 1500 fångar. Det halfofsiciella preussiska bladet Berl. Nachrichten har följande skildring af sinnesstämningen i Rom: Triumvirerna låta på murarne anslå en d. 7:de daterad proklamation, hvari de förklara, att de frukta hvarken Österrike, Frankrike eller Spanien. olkens Italien skall segra öfver alla sina fiender. — Den officiella tidningen vederlägger ryktet, att triumvirerna skulle anhållit om vapenstillestånd eller Oudinot redan beviljat dem ett sådant. Det vigtigaste i vår officiella verld är, att Rusconi, utrikesministern, till le europeiska kabinetten rigtat ett cirkulär, hvariti han visar omöjligheten att återställa påfvens rerldsliga makt och förklarar, att Rom förr skall åta begrafva sig under ruinerna af sina byggnaler än låta beröfva sig den republikanska regeings-formen, som det genom den allmänna röstätten gaf sig sjelft. Enthusiasmen i Rom tillvä