Hnrikes nyheter. Götheborg. Fröken Boyes musikaliska Soir förliden gärdag var icke så talrikt besökt som den verkligen förtjenat, hvartill väl anledningen i viss mån får sökas uti den omständighet, att hr Hessler gaf representation på teatern samtidigt med soiråen. Fröken Boye är ej en af dessa medelmåttiga sångerskor, hvarpå finnes en sådan uppsjö nu för tiden, utan kan man utan all öfverdrift påstå att hon tillhör dem, hvilka, om de utbilda sina anlag, äro kallade att — såsom en recensent nyligen uttryckt sig — intaga en nisch i ryktets tempel. Hennes röst är en kontra-alt, stark, fyllig, klangfull och af ett ovanligt omfång. Hennes method gör läraren hr Isidor Dannström verklig ära. Fröken Boye sjöng en aria af Mercandante, en duett af Rossini, tillsammans med en musikälskarinna, samt romanser af Mozart och Dannström. Alla dessa kompositioner återgåfvos förträffligt, men hvad som mest anslog var romanserna, hvilka sjöngos med en hänförande känsla och ett musikaliskt föredrag. Det finnes någonting i hennes sätt att sjunga romanser, som mycket erinrar om Jenny Lind. Publikens bifallsyttringar tilltogo också med hvarje ny romans, och fröken Boye hade den artigheten att, utöfver hvad prograr met utlofvade, sjunga några romanser af Josephson. Om den lager, fröken Boye härifrån medför icke är af guld, så tro vi det kommer sig deraf, att hennes talang