CV(Mann, Schiter, Kolb och Hepp. Resningen i Rhenpreussen har tagit ett plötsligt slut. Iserlohn togs med storm. Försvaret mycket matt, räckte endast tvenne timmar. 1 Elberfeld slutade insurrektionen vid återkomster af den till Berlin afskickade, deputationen, som medförde ett svar, hvilket går ut derpå, att kungen vill erkänna riksförfattningen med några modifikationer, såsom val-lagen, vetot o. s. v. Kretsarne Elberfeld, Iserlohn, Hagen och Solingen ärc emellertid förklarade i belägringstillständ. Nu sedan rörelsen i Rehnpreussen dämpats, förmodas de der uppställda preussiska trupper komma att användas emot insurgenterne i sydvestra Tyskland. Camphausen, som dragit sig tillbaka till Köln, skall blifvit kallad till Berlin. Preussen har beslutat att lägga beslag på de i preussiska hamnar befintliga danska fartyg och laddningar; likaledes på danska kronans egendom; tillika har hvarje kommunikation med danska blockadskeppen förbjudits. Köln. Zeit. vill veta, att ryssarne skola besätta den polska delen af Posen. Bayerska kamrarne öppnades den 17 dennes. Ministeren förelade sitt program, hvari riksförfattningens giltighet göres beroende af furstarnes samtycke. Dep. Kolb föreslog nedsättandet af en komitE för utarbetandet af en adress till kungen med anhållan om ett ovilkorligt antagande at riksförfattningen, men man känner ännu icke resultatet af förhandlingarne. — Studentlegionen i Minchen är upplöst genom ett kongl. dekret. — Det berättas i Fransk. Journ., att Bayern gått in på Preussens förslag. RYSSLAND. Czaren väntades i Kalisch, hvarest, enligt hvad som förljudes, en furstekongress skall ega rum. Ryssarne framrycka emot Ungern. DANMARK. Kammarherre Reedtzs afsändande till Berlin är — säger Berlingska tidningen — föranledd af en inbjudning från preussiska regeringen, till Danmark att skicka en befullmäktigad dit, för satt om möjligt med den för samma ändamål utnämnde preussiske befullmäktigade öfverenskomma om preliminärartiklar, hvilka derpå öfversinda till London, under de mäklande makternas anspicier, kunna tjena till grundval för en definitiv fredstraktat. Fredericia hade icke uthärdat något bombardement den 20, då fienden inskränkte sig till att blott kasta en och annan granat mot danska förposterna, Från general Rye är rapport ingången till den 20 om aftonon. Korpsen intog då ännu sin förra ställning vid Skanderborg. Emellan danska öfver Nybro och Fuldbro framsända rekognosceringspatruller och de fiendtliga patrullerna har en konflikt egt rum, hvarvid Danskarne fingo en man dödad och 4 sårade. Fienden hade flera sårade, deribland en högre officer. Den 23 var posten från Fyen uteblifven i Köpenhamn. Krigsministern var den 20 på aftonen ankommen till Fredericia. De sednaste dagarne hade bland de i Jutland inryckte tyska trupper förmärkts rörelser, som låta förmoda en förändrad bestämmelse för de olika kontingenternes verksamhet. Ingenting antydde ett framryckande. Fienden har pålagt Ribe en brandskatt af 12000 rbd att erläggas inom 24 timmar. Staden mäktade ej att inom den utsatta tiden anskaffa mer än 8000 och begärde anstånd med återstoden. De ångfartyg från Hull, som lågo vid Helgoland, hafva smugit sig in i Elben, utan att stöta på danska krigsskepp. Enligt de sednaste underrättelserna lågo danska krigsskepp i Elbens mynning. Det ministeriella Berlinerbladet Deut. Ref.skrifver: Engelska blad uttala den förhoppning, att lord Palmerstons (eller mycket mera Danmarks) projekt i slesvigska frågan, hvilket väsendtligen gick ut på en vapenhvila till årets slut och en demarkationslinie från Flensburg till Husum, skulle antagas af preussiska gesandten i London. Vi tro, att hvarken centralmakten eller Preussen skall gå in på ett förslag, som öfverlemnar största delen af Slesvig utan garantier åt Danmarks goda behag. I ENGLAND. Irländska fattigbillen har lästs för tredje gången i öfverhuset den 18:de, med 37 röster emot 29. Standardvill veta, att ministeren är sinnad att resignera, då lord Clarendon skulle bli premierminister. Russel, Labouchåre, Baring och Hobhouse skulle inträda i öfverhuset och den förstnämnde blifva president i statsrådet, Graham förste amiralitetsråd, Gladstone handelsminister och Lincoln president i ostindiska denartemenfef