NARE — AAA 2 Ny riksminister. Denna har, redan andra dagen af sin tillvaro, erhållit ett misstroemdevotum af riksförsamlingem, men likafullt vägrat att afdanka. Riksförsamlingen har derefter beslutat riksföreståndarens afsällning och val af en provisorisk riksståthållare, som skall träda i hans ställe. . Rörelsen i Rhenpreussen dämpad. Stark jäsning i Miänehen. Changarnier kullvoterad. Måämisterkräås i England. Irländska fattigbillen defimitift amtagem. Romarne underhandia med Fransmännen. Garibaldi har ånyo slagit Neapolitanarne. Livornos intagande bekräftar sig. Bolognesare och Venetianare ha gjort lyekliga utfall. Ny resning i Palermo. UNGERN och ÖSTERRIKE. Man har ännu inga rigtigt säkra underrättelser från detta land. Ryssarnes nederlag vid schlesiska gränsen är ännu obekräftadt. Äfven Ofens öde är ännu obekant. Schles. Zeit. har en ny version om denna stads intagande. Resande hafva till Breslau medfört den bestimda underrättelse, att Ofen gifvit sig på nåd och onåd. General Hentzi, kommendanten, hade tagit sig sjelf afdaga. Han hade förut varit i ungersk fångenskap och blifvit lösgifven emot förbindelse att aldrig mera kämpa emot Ungrarne. Ungrarnes byte i Ofen hade varit betydligt: krigskassan, 20,000 gevär, 10 batterier, ett stort krutförråd o.s. v. Besättningen, ungefär 3,000 man, är afförd till Komorn. Wienerposten af den 19:de hade uteblifvit i Hamburg. I berättelser från Wien af den 18:de, meddelade i Berlinerblad, upprepas på flera ställen med stor bestämdhet, att Bem tillfogat Ryssarne ett betydligt nederlag i Rothenthurmerpasset. Parisertidningen National meddelar en korrespondens från Ungern, daterad Palota d. 3:dje Maj 1849. Vi göra ur densamma följande utdrag: Jag ville begagna mig af tillfället, som erbjuder sig för mig att för er omtala krigsoperationerna; men allt är sedan några dagar en hemlighet. Våra generalers planer, som ännu aldrig blifvit kända, förr än i samma ögonblick, i hvilket de utfördes, afslöjas icke. Det är emellertid säkert, att Ryssarnes anmarsch förändrat den plan för fälttåget, hvilken våra generaler hade uppgjort och som utan svärdslag skulle fört dem till Wien. Dembinski har med en del af armåen vändt sig mot Gallizien. Görgey med 60,000 man hotar Österrike. Man säger, att denne sistnämnde general väntades till Pesth, med hvilket rykte man vill sätta i förbindelse ett angrepp på fästningen i Ofen, som ännu (d. 3:dje Maj) innehades af Österrikarne. Armen trängtar att få mäta sig med Ryssarne. Alltsedan man började hota oss med denne jätte, finnes ingen, som icke önskar att se honom i ögonen. Våra soldater hafva redan sett och slagit honom i Siebenbirgen. Dessa framgångar äro för dem ett förebud till segern. Jag önskade kunna gifva er en föreställning om vår armåes mod och oförskräckthet. Man har omtalat oräkneliga drag af tapperhet. För att karakterisera våra truppers moral, vill jag beskrifva några drag af 3:dje och 9:de frivilliga bataljonerna. Dessa båda korpser äro inom armben mest ryktbara i anseende till sin emotståndliga tapperhet, och en ädel täflan har uppstått dem emellan. I bataljen vid Szolnok stormade 3:dje bataljonen tvenne österrikiska batterier, som underhöllo en mördande eld, bemnktigade sig dem efter oerhörda ansträngningar och förluster samt vände dem mot fienden sjelf. Denna manöver bidrog mycket till dagens resultat. När 3:dje bataljonen passerade förbi fronten af den 9:de, visade den också med utmanande åtbörder sina trofeer. Några dagar derefter, i affären vid TapioBicske fick 9:de bataljonen tillfälle att taga upprättelse. Denna bataljon, som bestod af studenter från Saros-Patak, uppehöll ensam österrikiska infanteriet och kavalleriet, under det de andre korpserna svigtade och höllo på att vika för siendens öfvermakt. Men vid äsynen af 9:de bataljonen, hvars linie afröda schakåer stod orörlig midt uti krutröken, grepo de andra korpserna till offensiven, husarerna höggo in och striden var vunnen. Dagen derpå, när Görgey mönstrade trupperne, möttes de båda täflande bataljonerne på uppställningsplatsen. Denna gång blef det icke utmaningar och sarkasmer, som vexlades, utan upprigtiga drag af högaktning och beundran; volontärerna blandade sig med hvarandra, omfamnade hvarandra och förnyade sin ed att dö för fosterlandet. Österrikiska generalen Benedek, som blifvit tillbakaslagen vid Jablunka och Leutschau, förmäes hafva utfört en särdeles djerf och lycklig rerätt, ända till Tyrnau, der han förenat sig med brigaden Vogel, sedan han gjort en marsch af 40 1 50 tuska ml 12 Manna? LK as rr kd mm a S — m— FA — —