Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 maj 1849, sida 2

2 VM MER si bd H11IR. bevara hela Tyskland för den republikanisering till hvilken riksförsamlingens halsstarrighet oci förblindelse stå på punkten att föra fäaderneslandet. Men sedan skall äfven Preussen förvärfvs rätt att med svärdets kraft föreskrifva de vilkor. under hvilka en gemensam författning för Tysklana skall komma till stdnd.Hanoverske premierministern Stäve var ankommen till Berlin, naturligtvis för att i samråd med preussiska kabinettet smida nya anslag emot tyska folkfriheten. Det upprepas ånyo det påståendet, att styrelsen tillstadt Ryssarnes genomtåg på oberschlesiska jernbanan, dock med den anmärkning, att det icke varit inrikesutan handelsministern, som undertecknat skrifvelsen derom. Rhenpreussens och Westphalens konstitutionella föreningar hafva hållit en kongress i Köln, hvarå beslutades en adress till kungen med den anhållan, att han genast afdankar den nuvarande ministeren och omgifver sig med folkliga, samt konstitutionella och tyskt sinnade ministrar. Derjemte antogs en offentlig förklaring till förmån för riksförfattningen. TYSKLAND. I Dresden fortsattes kampen ännu emellan folket på den ena och sachsiska och preussiska trupperna på den andra sidan. Underriättelserna gå till den 7 om morgonen, och förmäla, att trupperna ånyo angripit barrikaderna. Denna strid har allaredan kostat månget lif. Bland de stupade å militärens sida nämnes sachsiska generalen Homillus. Det gamla operahuset och naturaliekabinettet ha nedbrunnit, hvaremot man varit så lycklig att rädda den dyrbara kopparstickssamlingen. Den provisoriska regeringen hade utfärdat en uppmaning till alla Sachsens innevånare att ila hufvudstaden till hjelp emot den förblindade soldatesken. De redan ankomna skarorna skola vara ganska betydliga. Endast från Leipzig hafva nära 1000 personer begifvit sig till Dresden, deribland några 100 studenter, som afgingo med ett extra tåg. Två studenter satte sig bredvid locomotivföraren och andra ban--tjenstemän, med laddade pistoler i handen, och hotade, att hvarje vägran, förrädiska signaler o. s. v. skulle bestraffas med doöden. Enligt privata notiser skulle kungen ha ilat till Charlottenburg till sin svåger, Fredrik Wilhelm af Preussen. Provisoriska regeringen utvecklade stor verksamhet. Resningen bar omisskänneligen en republikansk karakter. Nya preussiska trupper voro på väg till Dresden, men måste marchera, emedan jernvägsskenorna, redan på preussiska gebietet blifvit upprifna. I Leipzig bade folket den 7 kl. 5 på morgonen begynnt kämpa med borgargardet, men sedan detta tagit en harrikad, blef allt lugnt igen. Under kampen fattade elden i några marknadsständ och en stor del varor förstördes. Konung Ernst i Hannover har icke gifvit den omtalade deputationen företräde. Adressen, som gick ut på, att kungen måtte erkänna riksförsamlingen och utnämna en ny minister, qvarlemnades i slottet. Staden var lugn. Preussiska trupper ditväntades. Folket i Braunschweig var dock sinnadt att hindra deras framryckande. Bajerska regeringen har affärdat rikskommissarien Mathy med det beskedet, att hon ej kan erkänna riksförsamlingen i dess nuvarande skick, utan vidblifver öfverenskommelse-principen. — Baierska trupperna ställas på krigsfot. Flera landtvärnsbataljoner mobiliseras: — 1 NArnberg hölls den 2 dennes en storartad folkförsamling, bevistad af 15 å 18000 menniskor, hvilka med blottade hufvuden aflade det högtidliga löftet att vilja stå och falla med riksförfattningen. — Truppar voro under väg till Pfalz. Riksministern Beckeratk har resignerat, sedan nan förut utträdt ur riksförsamlingen. Schmerling har varit i Hamburg, gjort ett beök på börsen, der blifvit uthvisslad, och sedan om aftonen hedrats med en kattmusik. Från Iamburg har S. begifvit sig till Berlin. ITALIEN. Det synes som om general Oudinot kommit i donflikt med befolkningen i Civita Vecchia. Stalen skall vara förklarad i belägringstillstånd. iligt några underrättelser skall Oudinot samt ågra af hans officerare blifvit tillfångatagna af omerska guerillor. Annars hade man beräknat, tt han skulle vara i Rom den 30 April eller 1 laj. Romarne ansägos icke kunna göra något ärdeles motstånd. Österrikarne laga sig till att besätta Toskana. 2— — — — — — ——— RR — O