Peters stol — du helga himlatrappa, Otacksamma gamla, gråa Rom! Hvarför var du stygg emot din PapaKyss på toffeln, nu den vänder om. Dröm ej längre om Rienzis tider, Nu en Republik dig hela skall För den Republikmani dig rider, Det är ädla Republikers kall. Gudskelåf för Svea! lik en enka Med förmyndare hon sitter nu I sin kakelungsvrå; på drägten jänka, Constitutionera får hon ju. Men att handla ?? — jo i fjol hon tog sig Dock en rutsch på egen hand — till Fyen, Men en mustig skrapa hon ådrog sig — Nu hon sitter hemma — blek om hyen. Danmark, Danmark! (stilla, jag vill skrifva Roligt, fast det brinner i min blod) Glupska gamar nu dess lemmar rifva, Ensamt kämpar det med lejonmod; Ensamt bjuder det mot Tysklands skaror Djerft sin barm — Dess enda bjelp är Gud — Och det bäfvar ej för andra faror Än att lystra Tyskens herrskarbud. Hvad har Danmark felat! skall det falla På sin goda sak, vill Norden stå Stum och blek och höra hur vi kalla Fäderne ur högen för att slå? Har du stål vid sida? låt det ljunga! Nu är tiden inne, Skandinav! Fosterbroder! låt ej Saga sjunga Att du svek din tro — på Danas graf. Har du mod att låta våldet råna Brödrarikets länder utan slag, Har du mod att höra lögnen håna Sanningen så fräckt på ljusan dag? — Har du mod att höra det, o! broder, Utan att ge svar med svärd — en slaf Är du då — ej Scandia din moder Och du skändar namnet Scandinav. Nemesis är vaken — vet du stunden När harpyer svärma om din kust? Pröfva nu din kraft — så länge bunden, Härda själ och nerf i ärlig dust. v Se, du äger många sköna länder -—— — — I en tid då intet heligt är, Reta de väl också röfvarhänder; Kom! du berge hjelpen åt dig här. Svarta tankar viken! snart mitt öga Skådar färgerne de Gula, Blå Tätt vid Dannebrog — Framåt i höga Arans fanor! under er vi gå Gladt i striden, gladt i döden — Bröder! 0 det är en lust att falla så. Med vårt blod vi skänka frid åt Norden Och vårt minne göms af fosterjorden. 4. J. Afzelius. ) ) Författaren har både i fjol och i år deltagit i danska kriget och således bevisat sin tro med sina gerningar. Red.