Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 maj 1849, sida 1

Representationsfrågan. östgötha Reformsällskaps Allmänna sammanträde, Fredagen den 4:de Maj. Sammantrådet öppnades af bestyrelsens ordförande, herr Ridderstad, med en redogörelse för de åtgärder, som bestyrelsen vidtagit sedan sistl. ärs allmänna möte, och i sammanhang dermed det sätt, hvarpå bestyrelsen i allmänhet uppfattat sin ställning till sällskapet. Bland bestyrelsens åtgärder förekom fullgörandet af sällskapets vid allmänna mötet förlidne år gifna uppdrag att till I.M. K. öfverlemna de inom Östergöthland då samlade petitionslistorne, hvilka voro undertecknade af 4025 personer, utgörande embetsmän eller fastighetsägare, med undantag af 800, som tillhörde den arbetande klassen. Bland beslut återigen, fattade af bestyrelsen utan sällskapets sammankallande och hörande, utgjorde afstyrkandet om petitionering för urtima riksdag onekligen det vigtigaste. Sällskapet gillade enhälligt bestyrelsens handlingssätt i dessa fall. Derefter ötvergick sällskapet till diskussion af de frågor, som föranledt sammanträdet. Inbjudningen från Nerikes reformsällskap till ett möte i Örebro gillades och antogs af alla närvarande. Sällskapet beslöt att afsända trenne deputerade. Innan sällskapet likväl skred till valet af dessa deputerade, beslöt det, att de hufvudsakligaste frågorna, som vid Örebromötet kunde förekomma, borde tagas i betraktande, på det att sällskapet derigenom skulle få tillfälle att, för de blifvande deputerades räkning, nu yttra sin opinion. Inbjudningen från Nerikes reformsällskap genomgicks dertöre ånyo. Första punkten deri —frågan om petitionering för urtima riksdag — förkastades ånyo; den andra punkten — om reformsällskapernas organisation — lemnades till deputerade, att, i samråd med de öfrige landsortsombuden, fritt handlägga. Sedan dessa detaljfrågor blifvit expedierade, blef det af Reg. Rikets Ständer förelagda, nu hvilande representationsförslaget föremål för öfverläggningarne. Bestyrelsen, som i denna lika vigtiga, som granlaga fråga, ej trodde sig böra gå sillskapets åsigt i förväg, yttrade sig endast derom i några allmänna talesätt; detta oaktadt förenade sig alla de närvarande i en förkastelsedom öfver förslaget. Med anledning håraf, föredrogs åter de hufvudgrunder till en ny representationsförfattning, hvilka Stockholms reformsällskap utarbetade sistl. år, för hvilka man då petitionerade härifrån, och som nu åter antogos, med undantag af andra punkten om ralrätten, hvilken sällskapet ansåg borde utsträckas äfven till den oberoende arbetaren, eller den som genom sitt arbete sig ärligen försörjer och ej står under tjenstehjonsstadgan, och den 5:te punkten om valsättet, hvilket sällskapet ansåg böra bestämmas på det sättet, att valen i ståderne ske omedelbart och på landet genom elektorer. Flere talare uppträdde i dessa ämnen, ifölje hvaraf diskussionen var liflig och underhållande. Alla instämde dock till slutet i antagandet af de här angifna förändringarne. Från Qvillinge socken hade en skrifvelse inkommit, underteknad af ett större antal jordbrukare, och hvari den åsigt uttalades, att man borde, så snart det nu hvilande förslaget fallit, petitionera till förmån för Norrska representationsförfattningen. Under öfverläggningen härom, som försiggick i sammanhang med det föregående, gjorde sig den åsigt gällande inom sällskapet, att lokala förhållanden, seder o. s. v. icke gjorde den Norrska författningen fullt lämplig för Sverige, och att — då man i alla fall nu var sysselsatt med en förändring och man derjemte ägde ännu omkring 135 års tid till arbete i sådant afseende, vore det icke skäl att numera antaga den norrska författningen, ehuru visserligen tider funnits, då den med öppna armar skulle ha blifvit mottagen. Bestyrelsen föredrog derefter en från Westerås reformsällskap anländ skrifvelse, hvari reformsällskaperna inbjudas att utsätta premier för författandet af ett i detalj utfördt representationsförslag.