222 622 Ffrt 2Å 28 s— —2— i Då och artilleri, med den bestämmelse ati tills vidare bevaka Holsteins och Slesvigs vestra kust. Om insurgenternes förlust finnas i tyska bladen åtskilliga privata berättelser, som väl i anseende till siffrorna variera något, men alla öfverensstämma deri, att den 23:dje April varit en bitter dag för Slesvigholsteinarne. 1 öfrigt ankomma med hvarje bantåg till Altona en mängd sjuka och sårade, för hvilka börjar saknas utrymme på dervarande lazaretter, bvadan nya lokaler måste inrättas. De tyska, eå väl som de jutska bladen gifva mycket ofullständiga och motsägande berättelser om tilldragelserna i Kolding och i synnerhet om antalet af de nedbrända och skadade husen. Huru litet för öfrigt största delen utaf de tyska tidningarnes berättelser förtjenar förtroende, ses bäst af nedanstående berigtigande. Ibland de uppenbara lögner, tyska bladen uppduka för sin publik, intager äfven den ett rum, att af ett danskt husarregemente på 750 man, blott 50 blifvit öfver. I hela danska bären finnas endast 3:ne sqvadroner husarer med en sammanlagd styrka af högst 450 man. Följande officiella berigtigande har införts i danska tidningarne: -Ibland de många fullkomligt sanningslösa berättelser, som nu för tiden uppfylla tyska bladen och förnämligast ,IHamb. Corr. i artiklarne med rubrik Deutsch-dänischer Krieghörer äfven den, att i träffningen den 23:dje April i och vid Kolding 13:de bataljonen bortkastat vapnen och blifvit med 17 officerare tillfångatagen. Då denna bataljon till en del består af Nordslesvigare, är denna dikt icke utan betydelse och denna försvagas ej derigenom, att i en följande berättelse anföres, att det 13:de infanteriregementet väl icke hade sträckt gevär; men dess flykt hade gifoit anledning till detta rykte., Nu är sanningen den, att 13:de bataljonen står i kantonnement på Als och således alls icke deltagit i denna träffning, i hvilken, såvidt bekant är, ej en enda dansk officer blifvit tagen till sånga:o Baggesen. Från Östersjöhamnarne och Elben intet nytt. Af skeppslisterna ser man imellertid, att med några få enstaka undantag inga fartyg ankommit till Hamburg, Altona eller Bremen. ENGLAND. Begge parlamentshusen hafva voterat en tacksägelseadress till lord Gough för dess seger öfver Sikherne. Navigationsbillen har genomgått första läsningen i öfverhuset. Sedan danska örlogsbriggen Örnen afseglat från Cowes, har preussiska beskickningen hyrt och utskickat ett engelskt ångfartyg med tyska lotsar om bord, för att varna de från vester ankommande tyska fartyg och i nödfall inbogsera dem i en engelsk hamn. FRANKRIKE. Februarirevolutionens män hafva vunnit en lysande triumf. Genom debatten i nationalförsamlingen emellan Goudchavz och Fould har lagts för öppen dager, att det varit Fould och andra konservative, som sökt ingifva prov. regeringen den idken att inställa betalningen af räntorna å statsskulden, utskrifva ett tvångslån ibland Paris bankirer, åtgärder, som ovilkorligen skulle ledt till en statsbankrutt. Att denna nationalolycka blifvit afvänd, har Frankrike ingen annan att tacka för, än de sedan så illa utskrikne och med alla slags smädelser öfverhopade medlemmarne af prov. regeringen, hvilka tillbakavisade de trolösa råden. Deras förtjenst blir så mycket större, då man tillika får veta, i hvilket skick de emottogo finanserna ur den störtade monarkiens händer. De i kassorna befintliga medel belöpte sig ej till mera än 150 millioner francs, medan en sväfvande skuld af 800 millioner förefanns, af hvilken den vida största delen bvarje ögonblick kunde utkräfvas. Expeditionsarmåen under general Oudinot afseglade den 22 från Marseille till Italien. Öfver de svårigheter, som uppkommit vid fredsunderhandlingarne emellan Österrike och Sardinien, gifver J. des Debats intressanta upplysningar. Österrikarnes ädelmod att icke genast, under intrycket af den paniska förskräckelse, som nederlaget vid Novara förorsakade, och medan de piemontesiska stridskrafterna befanno sig i upplösningstillstånd, marchera på Turin, besätta Asti, Nova, Alessandria och Genua tillskrifver J. d. D. Radetzkys vänskap för den unge konungen, hvars gemål såsom barn han gungat på sina knin. Men när Radetzky såg England vilja i öfverensstämmelse med Piemont bestämma krigsomkostnaderna och Gioberti underhandla i Paris, och när han ändtligen hörde en ny kongress i Turin vara i fråga, så har den stolte och om sin makt ömtålige gubben känt sig tillbakasatt samt — — A a CM OM 2 YT MM LJ