S—— — Representationsfrågan. En insänd artikel i gårdagens tidning, undertecknad af en medlem utaf Stockholms reformsällskap, sökte visa: dels att Östgötha med flerreformsällskaper missförstätt meningen af Stockholmska sällskapets adress och tagit frågan om urtima riksdag för hufendsok. ehuru den blott var underordnad, då deremot den gjorda uppmaningen till andra åtgärder för påskyndande ar reformfrågans afgörande verkligen bordt i främsta rummet öfvervägas; dels att Stockholms reformsällskap icke kunnat, eller kunde vidtaga någon åtgärd för att representeras vid mötet i Örebro, alldenstund Örebrosällskapets inhjudning endast utgätt till landsortssällskaperne; dels att mötet i Örebro egentligen blott skulle hafva för afsigt att tillvägabringa ett gemensamt svar till Stockholmssällskapet och att detta sällskap väl ej kunde vara med om att svara sig sjelft; dels att det ej kunde skada om landsortssällskaperna försökte på egen hand utgrunda hvad Stockholmska sällskapet icke ännu kunnat, och dels att Stockholmssällskapet, såsom det nu blir ställdt, skulle komma i tillfälle att pröfrar hvad Örebromötet tillgör och sålunda bland sällskaperna formera en sorts öfre kammare. För vår del kunna vi väl ej neka, att då man öfverväger ordalagen i den Stockholmska adressen, den kan tydas så, som insändaren gjort; men den ifver, hvarmed Aftonbladet företrädesvis dref frågan om urtima riksdag, med förbiseende af de andra åtgärderna, bevisade tydligt nog, att Stockholmssällskapet sjelft, eller åtminstone vissa af dess inflytelserikaste medlemmar, ansåg urtima riksdag för hufvudsak. Detta är så mycket mera antagligt, som adressen just innehöll den frågan, Om icke till en början den åtgärden vore lämplig, att ingå med petition om urtima riksdag. Sålunda, och ej genom landsortssällskaperna, blefvo Stockholmska adressens ordalag missförstådda, om annars något missförstånd verkligen ägt rum. Vi erkänna lika med insändaren, att Örebrosällskapet ställt frågan på sin rätta punkt, då det uppmanat till ett gemensamt svar, icke blott om urtima riksdag, utan äfven om öfriga åtgärder för reformfrågans påskyndande; men vi kunna likvil ännu icke inse, hvarföre ej Örebrosällskapet formligen inbjudit det Stockholmska att äfven sända deputerade till mötet. Det är klart, att desse deputerade hvarken hade kunnat eller bordt deltaga i öfverläggningarne, sdvidt dessa afsett etf svar på den Stockhkolmska adressen, men det är väl derföre icke sagdt, att de äfven skola beröfvas möjligheten att yttra sig öfver andra förekommande öfverläggningsämnen. Östgötha korrespondentens glädje öfver det tillfålle, som nu erbjuder sig för landsortssällskaperna att handla på egen hand, oberoende af det