Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 april 1849, sida 2

prins Dorias torg går till arsenalen. Striden har nu, efter ett ganska lifligt handgemäng, afstadnat. Öfverallt hör man stormklockorna gå. På Doriatorget, Carl Albertsoch Balbi-gatorna samt Annunciadatorget och närliggande gator uppresas barrikader. . Den yttersta spänning råder i sinnena. Allmänna Välfärds-utskottet är permanent och samladt i dogens palats. I Morgon kommer striden utan tvifvel att förnyas. Dess början i afton var utan plan och ordning. Nationalgardet, som besatt skansarne Bperon och Begato, har icke deltagit i kampen, i brist af instruktioner. I morgon blir den afgörande striden, ur hvilken, efter all sannolikhet, folket skall gå som segervinnare. Just när jag skrifver detta, hör jag ånyo muskötsalvor och Marseljäsens hänryckande toner, sSom blanda sig med eldvapnens dån. i Den 2:dre April, kl. 8 f. m. Hela den inre. staden är uppfyld af barrikader. Möbler, vagnar, bjelkar, kyrkobänkar och tillochmed båtar hafva användts till deras byggande. Staden räknar 30,000 försvarare. Jag går nu ut, för att med segna ögon betrakta denna stora folkrörelse. Kl. II f. m. Genuesiska folket har segrat. Jag har nyss varit vid alla poster och öfverallt såg Jag endast den ädlaste enthusiasm. Jag sade i går, att general Azarta med 6000 man besatt arsenalen, en ganska fördelaktig position vid ändan af staden på vägen till Turin. Det tappra nationalgardet och folket hafva bemäktigat sig en position, kallad Pietrominuta, hvilken dominerar arsenalen. Till trots af denna positions ansenliga höjd hade folket med utomordentlig energi och kraft dit uppsläpat 4 kanoner, under det vid samma tid i den nedre delen at staden anstalter fogades att göra hvarje inträngande af trupper i Genua omöjligt. Vid åsynen af dessa fruktansvärda tillrustningar, och framför allt vid åsynen af en hel befolkning, som rest sig såsom, en man, för att försvara sin hotade ära, insåg general Azarta, att hvarje motstånd vore omöjligt. Han skickade parlamentärer, som kl. 9 ankommo till dogens palats, sätet för försvars-utskottet, med förbundna ögon och eskorterade af nationalgardister Försvarsutskottet bebestämde foljande vilkor: Alla skansar, portar, positioner och andra försvarsverk uppgifvas omedelbart åt nationalgardet. vArarta underrättar Lamarmora skriftligen om kapitulationen och uppmanar honom att icke framrycka längre emot staden.Staden lemnas af trupperne inom 24 timmar; karabiniererne uttåga utan vapen, men de öfriga trupperna med vapen och bagage.Dessa vilkor, som parlamentärerna öfverburo till general Azarta, blefvo af honom antagna, och i det ögonblick, jag skrifver detta, är hela staden i folkets händer. Gud har beskyddat folkets heliga sak. För närvarande herrskar här i staden en exemplarisk ordning. Kommendanten för nationalgardet, Joseph Avezzana, har utfärdat en kungörelse, hvari han låter veta, att enhvar, som det ringaste förgriper sig på innevånarne, främlingar eller egendom, är hemfallen under krigsrätten. Kungörelsens syfte är att afstyra möjliga excesser emot engelska konsulatet — hvilket genom sin ofvannämnda proklamation djupt sårat nationalkänslan — och derigenom beröfva England hvarje förevändning att intervenera i stadens angelägenheter. Då jag i morse var ute på Pietraminuta, igenkändes jag vara Fransman, och jag kan icke beskrifva den hjertlighet, hvarmed dessa ädla sosterlandets kämpar emottogo mig. Ropet: lefve Frankrike! lefva Fransmännen! lefve det italienska oberoende!, upprepades från alla sidor. P. S. kl. 2 2. Man underrättar mig just mm att lombardiska divisionen, 14,000 man stark, forcerad marsch nalkas, för att bispringa staden. Lamarmora rycker emot densamma från två olika håll, men jag hoppas, att Lombarderne före honom skola stå framför våra murar. Å 6