tade siendtliga trupper i Christiansfeld och att Ryes korps stod vid Kongedåen och Kolding. Danska marin-ministeren har emottagit töljande rapport, afsänd den 5 dennes middagstiden från chefen på Christian VIII till eskaderchefen: Enligt de mig från generalkommandot tillställda order träffade jag i går eftermiddag tillsammans med den till expeditionen bestämda fregatten Gefion, ångfartygen Hekla och Geiser och 3 transportfartyg; som vinden var ostlig och det nästan blåste en refvad märssegelkultje, var det om aftonen icke att tänka på något af hvad som edra order innehöllo om landsättning af trupper, men i dag morse, då vinden bedarrade, lopp jag in mot batterierne, åtföljd af Gefion, och ankrade midt emellan dessa. Det på norra sidan af fjorden uppkastade batteriet bragte vi snart till tystnad, hvaremot det icke ville lyckas med det på sydsidan, oaktadt begge fartygen underhöllo en häftig kanoneld mot detsamma. Som det blåste en ganska skarp kultje och jag insåg ändamålslösheten af att längre fortsätta kanonaden, signaliserade jag ångfartygen att komma och hjelpa oss ut af fjorden, men då det icke kunde undgås, att de kommo med i elden, fick Hekla snart skada på sitt roder, och -Geiser på sin maschin, och skadorna voro så betydliga, att fartygen blott kunde hjelpa sig sjelfva ut ur elden, men icke Christian VIILeller Gefion, och då Gefions tillika signaliserade, att hans förlust af döde och sårade var betydlig, hans master, stänger och tacklage genomskjutet och fartyget öfverhufvud icke i stånd att fortsätta slaget, nödgade omständigheterne mig att, till förekommande af större skada, hissa parlamentärflagg, hvarefter skjutandet upphörde kl. 11. — Min parlamentär har skickats till de militära och civila auktoriteterne i Eckernförde, och med tillkännagifvande, att jag vill upphöra med angreppet på batterierne, derest man ville inställa. kanonaden, men att jag i vidrigt fall skulle beskjuta staden. Härpå har gifvits ett afslående svar; — behöfves assistans af ångfartyg; — — Kommerdör-kapten Paludan, chefen å Christian VIII, hade allaredan den 6:te om morgonon afförts från Eckernförde till Rendsburg. Kastar man, efter läsningen af ofvanstående rapport, en blick på kartan öfver Slesvig, så uppstår genast den tanken, att danskarnes plan med anfallet på Eckernförde måtte hafva varit att afskära de i Slesvig befintliga Tyskar reträtten till Holstein. Ångfartyget Geiserv, assisteradt af ångfartyget Slesvig har ankommit till Köpenhamn för att repareras. Dess skador voro dock mindre betydliga, än man befarade, hvadan det ansågs om några dagar kunna vara färdigt att utlöpa igen. Kungen hade, efter erhållen kunskap om olyckan vid Eckernförde, begifvit sig från Fredriksgave till Als, hvarest han inspekterade fästningsverken och for öfver till förposterne vid Dippel. Påskafton hölls krigsråd hos general Hansen i konungens öfvervaro. Derefter lemnade konungen ön och begaf sig öfver Korsöer till Fredriksborg, dit han ankom i måndags morse. —— — BA —