Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 april 1849, sida 1

VäarlI. E11CT 1114 1011711 L1— och fortsar sedan nästan hela äret om, men de största affärerna göras från November till Januari. Rå bomull. Största delen häraf går till China. Skörden införes till Calcutta i Januari, Februari och Mars, och består af Banda 1:ma sort, Jalone 2:da och Chutchora eller den 3:dje qvaliteten. Hampa. Importen häraf begynner i April och Maj. Suckeypore och Serajgunje lemna de bästa slagen och Dekka en sämre sort. Hela tillförseln öfverstiger ej årligen 100,000 Maunds. Shellac och Lacdyc erhållas nästan hela året om. Miszapore lemnar de bästa slagen, Beerbhoom dernäst och Sonamokey de sämsta. För några år sedan, då dessa artiklar voro mycket efterfrågade, importerades betydligt ifrån Burmah, men nu har denna tillförsel alldeles upphört, då priserna äro för låga, att en sådan affär skulle löna sig. Linfrö. Insamlingen häraf, såsom ock af Senap, sker allmänneligen i Februari och Mars och begynner det nya fröet att komma på marknaden i April. Tillförseln är störst i Juni, Juli och Augusti. De distrikter, hvarest linfrö af 1:ma qualitet produceras, äro Patna, Moonghyr, Rushra och Nautpore, 2:da d:o i Hauscolly och 3:dje i Sylhet. Skörden uppskattas vanligen till 1,5 00, 000 Maunds. Senapfröet samlas af bästa qualitet i Patna, Serajgunje, Moonghyr, Doobalgunje och Modoocolly, samt af sämre qualitet i Rushra och Hauscolly. Den årliga tillförseln utgör 2,000,000 Maunds. Safflor skördas i Februari. Tillförseln till Calcutta begynner i slutet af Mars och fortfar till Augusti. De finaste sorterna frambringas i Dacca och de omkringliggande distrikterna i nedre Bengalen; en sämre sort kommer från Patna. men dock i ringa mängd. Hela skörden öfverstiger sällan 20,000 Maunds, utan är vanligen mindre. Skeppsfarten. Vi hafva 2:ne monsooner eller passadvindar i Ostindien, N.O. från Oktober till Mars, och S.V. från April till September. De kaptener, som ankomma under det att N. O.-monsoonen står på, böra så mycket som möjligt hålla upp emot vindsidan af Bengaliska bugten intill omkring d. 18:de breddgraden, och derpå arbeta sig upp till det nedre syrskeppet (hvarest lots erhålles) genom att ssStyra så nära vinden som ske kan. Under S. V. monsoonen styrer man bugten uppföre intill den 87:de längagraden, och derpå direkte på den gamle kanalboyen, från hvilken man tydligt, äfven i det svåraste väder, kan se det reguljera fyrskeppet. Det nedre fyrskeppet förer en röd flagg. Det skepp, som vill hafva lots, , skall visa unionsflaggan på stormasten. Farten uppföre floden till Calcutta är under N.O.-monsoonen långsam, då den varar 6 å 8 dagar; under S. V.-monsoonen går den deremot fort, och påstår endast 2 3 4 dagar, ifall man ej begagnar bogseringsångbåt. Dylika fartyg äro dock alltid tillreds, och priset för deras hjelp är 250 4 300 Rupier pr dag, för att bogsera ett lastadt fartyg af 4 å 500 tons drägtighet från Calcutta till det öfre fyrskeppet, hvarest man vid utgående lemnar lotsen. Denna fart tillryggalägges vanligen i 2:ne dagar. Utom den dagliga fragten eller afgiften för ångbåten, får man dessutom äfven betala en extra afgift af en dag för retur, när ångbåten går ledig åter, men blott Å dagsafgift, när den finner ny emploj. Lotspenningar beräknas efter skeppets djupgående, och äro för 10—11 fots 130 Rup ve inoch 140 Rup för utgående. När fargen begagna ångbåt, få de en rabatt å lotspennagarna af Å:del. Alla hamnasgifter (inbegripet lotsoch fyrpenningar) utgöra för fartyg af 2 3 400 tons omkring 1,446 Comp. Rup. och 500 Rup. mer, om ångbåt nyttjas; för fartyg från 4— 600 tons 2,033 C. R., och för fartyg från 6— 800 tons 2,291 C. R. Talrika dockor gifva tillfälle till reparationer af skepp af hvarje drägtighet, men skeppsbyggnadskostnaderna äro betydliga. För undersökningen af ett fartygs botten äro dock utgifterna blott obetydliga. Den egent1;92 tidan för se;äfantoan är från Oktober till Mars.