om befogenhet fför judar att bekläda akademiska läroembeten. Uti den under den 8:de Februari utfärdade konstitution för konungariket Sardinien uttalades grundsatsen af religiös tolerans. Den 9:de Februari erhöllo judarne i storhertigdomet Toscana, genom detta rikes nya grundlag, enahanda medborgerliga och politiska rättigheter, som öfriga der bosatta trosbekännare. Den 11:te i samma månad erhöll billen om judarnes emancipation andra läsningen uti underhuset, hvarvid sir Robert Peel höll sitt namnkunniga tal till förordande af denna fråga. Den 25:te Februari! inträdde två judar, hrr Cremieux och Goudcheaux såsom medlemmar i Frankrikes provisoriska regering. Den 4:de Mars utlofvade hertigen af Nassau likställighet i borgerliga och politiska rättigheter för alla olika trosbekännare inom hertigdömet. Den 5:te i gamma månad fordrade andra kammaren af den badiska riksförsamlingen judarnes likställighet i rättigheter med statskyrkans bekännare, hvilket af ministeren utlofvades. Den 6:te Mars utlofvade konungen af Bayern en lag, som skulle förbättra judarnes samhällsställning. Under samma dag blef judarnes emancipation fullständigt genomförd uti Hessen Homburg. Den 7:de Mars utlofvade ministeren i Hessen Darmstadt judarnes likställighet med öfriga trosförvandter inom landet. Den 14:de Mars tillförsäkrade ministeren i konungariket Wurtemberg judarne fulla politiska rättigheter. Under samma dag blef emancipationen genomförd i Anhalt Dessau. Under samma dag ingingo båda tafflarne af ungerska riksdagen med Fen gemensam skrifvelse till kejsaren konungen, hvaruti begärdes judarnes fullständiga emancipation i Ungern. Den 16:de Mars förelade ministeren i Storhertigdomet Baden kamrarne ett lagförslag, som innefattade den af andra kammaren under den 5:te i samma månad äskade judarnes emancipation. Den 19:de Mars erhöllo judarne politisk valrätt uti Oldenburg. Den 22:dre Mars utlofvade Konungen af Preussen judarnes likställighet i rättigheter med öfriga Preussiska medborgare. Den 25:te Mars utfördes uti Sardinien emancipationen i enlighet med lagen af den 8:de Februari. Den 27:de Mars inträdde en jude såsom ledamot af Venedigs provisoriska regering. Samma dag genomfördes emancipationen fullständigt uti Anhalt Bernburg. Den 2:dre April äskade Bayerns Deputerade kammare judarnes fullständiga emancipation. Den 7:de April förklarade det Tyska Förparlamentet, att judar voro lika valberättigade och valbara till Tysklands nationalförsamling, som alla andra trosbekännare. Den 10:de April beslöts judarnes emancipation utaf den provisoriska regeringen i Modena. Den 14:de April förelades ständerna i Braunschweig ett lagförslag, som tillförsäkrade judarne full jemnlikhet med öfriga trosförvandter. Den 17:de April öppnades Ghettos portar i Rom. Den 18:de i samma månad erhöllo judarne politisk valrätt i Osterrike. Den 20:de April medgåfvo Braunschweigs ständer äktenskap mellan judar och kristna. Den 30:de i samma månad emanciperade provisoriska regeringen i Milano samtliga inom det Lombardiskt-Venetianska Konungariket bosatta judar. Den 5:te Maj antog Engelska Underhuset billen om judarnes emancipation. Den 18:de i samma månad utgafs en kejserlig Rysk ukas, som på liberala grunder fastställde organisationen af Rabbiner-Commissionen. Redan dan 24:de förutgångne Mars hade en ukas utgifvits, som tillförsäkrade soldater af mosaiska religionen åtskilliga förmåner. Den 6:te Juni antog Andre Kammaren af Hannovers riksförsamling lagen om judarnes emancipation enhälligt. Midsommardagen proklamerade Donaufurstendömenas regenter judarnes emancipation. Den 5:te Juli erhöllo judarne i Tyrolen fri religionsöfning. Den 11:te och 23:dje Juli antogo Hessen Cassels och Hessen Homburgs lagstiftande församlingen lagar, som medgifva äktenskap emellan judar och kristna. Den 28:de Juli medgaf Preussens nationalförsamling, att till kristendomen öfvergångna judar fritt må återvända till sina fäders tro, med bibehållande af fulla medborgerliga och politiska rättigheter. Den 7:de Augusti utfärdades den af ministeren i Hessen Darmstadt under den 7:de Mars utlofvade lagen, om judarnes emancipation. Den 14:de September utfärdades en lag af enahanda innehåll uti Konungariket Hannover. Den 2:dre Oktober valdes en jude, doktor Riesser, till vicepresident i Tysklands nationalförsamling. Den 5:te i samma månad borttog Österrikes lagstiftande församling den s. k. judeskatten. Den 9:de Oktober invaldes judar till ledamöter af municipalradet i Krakau. Den 19:de i samma månad tillerkände borgerskapet i Frankfurt am Mayn judarne valrätt till den konstituerade församlingen. Den 10:de November erhöllo judarne i Konungariket Sachsen och den 15:de i samma månad judarne i Storhertiydomet Sachsen Weimar enahanda rättigheter, Den 5:te Dec. fastställde den af Konungen af Preussen oktrojerade författning judarnes fullständiga emancipation och d. iO:de i samma månad beslöt Tysklands parlament judarnes fullkomliga emancipation öfver hela det Tyska riket. Under innevarande års första månad hafva judarne i den fria riksstaden Hamburg erhållit medborgarerätt samt indigenatsrätt i Lubeck, i hvilken stad det sedan århundraden varit dem förbudet att bosätta sig; äfvensom talrika petitioner till riksdagen i Kremsier inkommit om judarnes i Österrike fullkomliga emancipation. Vi torde icke behöfva erinra våra läsare, att redan före 1848 judarne i Frankrike, Belgien och Holland, voro i åtnjutande af alla, och i England och Danmark af nästan alla, både medborgerliga och politiska rättigheter. Med anledning af ofvanstående artikel torde böra anmärkas, att handelstidningen aldrig yttrat sig AA Pe AR 44