Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 april 1849, sida 2

Utrikes nyheter. Dansk post af den 3 1:ste Mars kom oss i gå afton tillhanda. Från sjelfva Danmark har mai beträffande sakernas ställning i Slesvig endast rykten och privata underrättelser, hvilka meddela här nedan. Från Paris gå notiserne en dag längre, än de vi erhöllo i söndags och innehålla åtskilliga rykten om en drabbning, som skall förefallit emellan österrikare och sardinare, och utfallit till de sednares fördel; dock saknas alla vidare detaljer. Annars intet särdeles nytt. Kolerar grasserar i Paris. Vi vilje för öfrigt särskildt fästa läsarens uppmärksamhet vid rubriken Canada. DANMARK. Berlingske Tidn. för den 31:ste Mars skrifver: Emellan Flensburg och Apenrade synes insurgenthären samla sin hufvudstyrka, som kan uppskattas till fullt 20,000 man, bestående förnämligast af slesvigholsteinare, dock äfven af de tyska trupper — Badensare och Hanseater — som legat öfver vintern i Slesvig. De arbeta med stor ifver på förskansningarne vid Bau och Crusau, och vänta ett anfall från Als. I Apenrade och trakten deromkring kantonnera 9:de och 10:de insurgentbataljonerne, som för det mesta bestå af gamla friskaremän.Fedrelandet för den 31:ste Mars förmäler, att af privata underrättelser från Kolding synes, att de tyska trupper, som hittills stått i den nordligaste delen af Slesvig, draga mot söder, enär till Hadersleben hade bestälts 300 bondvagnar med furage för tvenne dagar, för att befordra dessa trupper och deras tross söderut, men huru långt marschen går, ut ur Slesvig, eller blott till Flensburg, eller till en ställning emellan denna stad och Slien, kan man, menar Feedrel., icke sluta deraf. Större betydelse torde det hafva, att flera Slesvigholsteinska embetsmän aflägsnat sig från norra Slesvig, efter att hafva brännt upp sina papper; sjelfva Bruhn och Kier i Hadersleben hafva velat schappera, men hållits qvar af militären. Ofvannämnde reqvisition har föranledt en stor del bönder att med hästar och vagnar flykta till Kolding. Rikskommissarien Stedmann skall ifrigt eftersträfva att få till stånd en förlängning af vapenhvilan. Han förmodades i det ärendet hafva begifvit sig till kung Fredrik på slottet Fredriksgave å Fyen. Fyens Avis vill veta, att öfverbefälet öfver hela den aktiva armestyrkan, såväl i Jutland som på Fyen och Als, uppdragits åt generalmajor Krogh. Under krigsministerns frånvaro bestridas sålana göromål i krigsdepartementet, hvilka icke åla något uppskof, af öfverste Baggesen. Tillsvidare kommer ståthållarskapet i hertigdönena blott att bestå af Reventlow-Pretz och Be