emot 496,074 icke alls erhållit någon valrätt utan blifvit hänförde till de rättslöses kast. OC då vi i det föregående visat, att de 6,396 personer, som tillhöra den aristokratiska afdelningei på landet, äfven om de icke, såsom likväl uppenbarligen är händelsen, kunde vänta biträde af sina bröder inom städerna, ) dock alltid måste blifva allsmäktiga inom representationen, sam man äfven sett, att denna afdelning i sin ordning kommer att beherrskas af de 3,626 adlige, prester och andre embetsmän, hvilka inom densamma bilda en stark pluralitet, så är också författarens uppgift, att , erfarenhetens, och den , verk— liga bildningens, såsom han benämner adeln och embetsmanna-hierarkien, inflytande blifvit garanterade mera än riktigt; hvaremot uppgiften, att de r hufvudsakligen skattdragande, äfven fått en sådan garanti, reducerar sig till en ren lögn. Ty då nu desse ostridigt utgöras dels af de 2, 770 ofrälse bruksegare, arrendatorer, niringsidkare, ståndspersoner, (eller såsom de i tabellen d benämnas, oklassificerade,) och bönder, hvilka för syns skull blifvit instuckne i den aristokratiska afdelningen på landet, men der de likvist betyda lika mycket som noll, så snart, (och att så sker, derpå lärer väl ingen rätt gerna kunna tvifla, som någorlunda följt de sednaste riksdagarnes historia), de adlige, presterne och embetsmännen, som utgöra den stora pluraliteten, hålla tillhopa, och dels af de 200,268 valmännen på landet, inom den borgerliga afdelningen, samt de 14,452 valmän i städerna, som tillhöra den näringsidkande klassen, men hvilka båda valafdelningar, såsom man vet, likvist ej kunna utse flere, än i lyckligaste fall 100, men sannolikast endast 70 representanter, alla inom andra kammaren, ) och sålunda ej heller förmå att bilda någon motvigt emot de 3,626 adelsmännen, presterna och embetsmännen, hvilka alltså skulle blifva fullkomligt enväldige inom representationen, så skall enhvar med oss finna, att vi ganska riktigt uppskattat talet om det inflytande, de hufvudsakligen skattdragande, skulle erhålla, och att förslaget sålunda bör iakttagas, äfven om, hvad vi dock icke vilja medgifva, valrätten borde bestämmas efter debetsedeln, vare sig den direkte eller indirekte. (Forts.) ta sätt, är det verkligen icke svårt att få hvilket facit som helst. X) Efter vårt sätt att läsa tabellen e, skulle en röstfördelning i städerna utfalla sålunda: Näringsidkare: för personer . . 7,144. för egendom; (häri ingår dock äfven magistratspersonernes) .. 2,688. 9,832. hvarå afdrag likväl bör ske åtminstone för sådane, som innehafra en årlig inkomst af 2.000 rdr bko, och deröfver, med hvardera 4 hela röster, samt enligt 31 S:ns 4 mom. i förslaget tillhöra den aristokratiska kasten, och hvilkas röster uppstiga till . . . 984. Då för den borgoliga kasten rätteligen återstå . . 8,848 röster ehuru äfven derå borde afgå röster för personer, som ega fastighet till högre värde än 48,000 rdr samma mynt, men hvilkas antal tabellen ej upptager. idelige, prester, embetsmän, magistrar m. fl.: för personer... 040. för egendom . . . . . . . 2,278. 78. 9,318. hvartill komma rösterne för de näringsidkare, som ega mer än 2000 rdr årlig inkomst oo. so so soc soc vv 984. 10,302. varaf man således tydligen ser, att embetsmännen oc h enninge-aristokraterne i förening skulle blifva alldeles nväldige öfver valen inom städerna båda till 2:dra kamiaren och 1:sta kammarens elektorer. ) Vi hänvisa härvid till nästföregående not, som mer n tillräckligt styrker, att, enligt förslaget, pluraliteten f de skattdragande näringsidkarne i städerna icke skulfå få utse en enda representant. o — — mm —