aldrig förlora proportionerne ur ögonsigte, tI dessa uträtta, jemte resgliteterne, förnämligast i po litiken, det mesta, men beggedera, synnerligast pro portionerne, fattas centralmakten fullkomligt ti förnyandet af fiendtligheterne i Slesvigholstein! In gen vill och önskar dessutom för denna beklag liga fråga ett europeiskt krig. Den skall oc måste genom en sund politik oförtöfvadt erhåll en fredlig lösning. Detta är enkannerligen Preus sens lika så ärofulla som samvetsgranna uppgif i den svåra kris, som hotar Tysklands fred, väl. stånd och industri med ny förstörelse och ny förluster. Prins Edvard af Sachsen-Altenburg, general. löjtnant i baiersk tjenst, och den bekante öfver. stelöjtnant v. Tann, inträffade den 20:de denne i Hamburg. Den sednare fortsatte genast resa! till Rendsburg, dit han ankom påtöljande dagen Prins Albert, Sachsens presumtive thronarfvinge skulle äfven begifva sig till Slesvigholstein, fö att tjenstgöra i generalstaben under det blifvande fälttåget. TYSKLAND. I tyska hamnarne råda mycket lif och rörelse med hänseende till sjörustningarne. Korvetter Amazonen är ankommen från Danzig till Stettin I Bremen sättas kanonbåtar i stånd, och till Brake har ankommit, för att der armeras, den af et amerikanskt bolag till centralmakten sålda ångfregatten , Brittannia, som nu blifvit omdöpt till Barbarossa. Ett annat, af samma bolag till centralmakten säldt ångfartyg, Acadia,, i värde uppskattadt till 100,000 E, har, enligt en beräträttelse i Morning Chronicleför den 19:de dennes stött på grund på holländska kusten, förfyllts med vatten och kastats på sidan, samt troddes skola gå totalt förloradt; besättningen räddad. I Amsterdams handelstidning för den 17:de dennes, förmäles emellertid ,Acadia vara inkommen till Terschelling med obetydlig skada, den der snart vore reparerad. — Till Bremerhafen är ankommen kapten Brommy, infödd sachsare, den der förr tjenat i grekiska marinen, och nu, i egenskap af rikskommissarie och sjöministerns ombud, skall öfvertaga de för tyska flottan uppköpta fartygen och så fort som möjligt skapa en aktningsbjudande tysk marin. Den omtalade preussiska cirkulärnoten af den 10:de Mars, hvilken enligt -Frank. Zeit., en österrikisk organ, skulle, till sin tendens, varit fullkomligt öfverensstämmande med den österrikiska not, som framställer Österrikes förslag till en riksregering. Förstbemilte not befinnes dock nu endast hafva utgjort ett svar på en österrikisk not af den 27:de Febr., deri Schmerling älägges att inleda underhandlingar i berörde fråga. Slika underhandlingar förklarar sig äfven Preussen önska, hvadan det gifvit sitt ombud i Frankfurt de i detta hänseende nödige instruktioner. PREUSSEN. Oppositionen vid riksdagen ligger tills dato under för det konservativa partiet. I andra kammarens adressdebatt har den lidit svåra nederlag i så måtto, att alla dess amendementer till de tre första paragraferne af adressutkastet förkastades och, efter bittra och stormande förhandlingar, bemälte paragrafer antogos. Kammaren erkänner deri med tacksamhet den oktroyerade författningen, som nu är den för Preussen gällande grundlag, och vill, stående på den konstitutionella monarkiens botten, sysselsätta sig med revisionen af denna författning, på sätt i densamma blifvit föreskrifvet. Derjemte förklarar den, vid pröfningen af de densamma med anledning af belägringstillståndet förelaggda lagförslag, vilja låta leda sig af den öfvertygelsen, att sann frihet icke kan bestå utan laglig ordning. Den majoritet, med hvilken de konservative segrade, var dock så ytterst obetydlig, och så generande är det häftiga och ihärdiga motstånd, ministeren Brandenburg röner af venstra sidan, att det redan talas om, att regeringen rufvar på den planen ett upplösa andra kammaren och i detta fall af dess ledamöter utse ett utskott, som I gemensamt med första kammaren skulle verkställa revisionen af författningen. Enligt sednaste notiser från Berlin förberedde sig äfven på högra sidan af andra kammaren en opposition emot kabinettet, hvilken ansågs kunna påräkna ett betydligt understöd hos alla partier. FRANKRIKE. Efter den 29:de Jan. förelade inrikesministern Leon Faucher i nationalförsamlingen ett lagförslag om undertryckandet af alla klubbar. Majoriteten i det utskott, till hvilket förslaget remitterades, förenade sig om ett af Cremieur uppsatt kontraprojekt, som tillåter klubbarne, men ställer dem under en mycket sträng kontroll. Minorietens utlåtande deremot utgjorde ett försök till pemedling af de stridiga äsigterna. I mötet den 19:de började förhandlingen om klubblagen då