— — ven medgifva, att de reformer, som frambragt detta nya, voro ändamålsenliga och gagnande. Hvad som här ofvan exempelvis blifvit yttradt, beträffande menniskoandens framåtskridande på vetenskapernas, upptäckternas och uppfinningarnes bana, gäller äfven om dess progression i politiskt och socialt hänseende. Det ena är en nå samma gång naturlig och nödvändig följd af det andra. I samma mån, som synkretsen vidgas i den ena rigtningen, måste den äfven vidgas i den andra. Hos Atheniensarne blomstrade vetenskaper och konster, emedan de voro ett fritt folk, och de bibehöllo sin frihet, så länge vetenskaperna på dem utöfvade det inflytande, som vederborde. — Om England sedan Elisabeths tid följt samma system, som Ryssland följt sedan Peter den stores, skulle det aldrig hafva kommit till den höjd af ära och anseende, som det nu innehar. I sina amerikanska kolonier ville det göra godtyckets rätt gällande, och följden blef, att de lössleto sig från moderlandet och bildade en federativstat, hvars like i fria institutioner och deraf följande välstånd och makt den nyare historien icke vet att omtala. Frankrike, hvars härar uppammats under frihetens baner, under revolutionernas och krigets stormar, kommo hela det europeiska statssystemet att vackla, och skulle ofelbart hafva störtat det i ruiner, om Napoleon ej misskänt sin kallelse. Ehuru efter kejsaredömet blödande ur millioner sår, gick det dock framåt; sprängde år 1830 de hinder, som ställde sig i vägen för dess framåtskridande, lät sig ånyo bedraga, fortfor dock att tilltaga i välstånd och krafter, och när de bojor, Ludvig Philip pålagt detsamma, blefvo för olidliga, reste det sig som en man, krossade dem och gaf andra nationer ett det mest lysande föredöme att handla på samma sätt. — Hvad gaf Athenienserne deras öfvervigt öfver de andra grekiska staterna? Deras bildning. Hvad har gjort England så rikt och mäktigt? — Dess, relativt taget, frisinnade institutioner, dess handel och industri. Hvad har, under alla motgångar, under alla mördande strider, under tider af demoralisation och depravation inom de högre klasserna, uppehållit det franska folkets mod? — Dess kärlek till friheten, dess enthusiasm för stora, verldsgagnande ider, dess fasta tillit till sig sjelf och känsla af sitt eget värde. Hvem hafva de Nordamerikanska fristaterna att tacka för det afundsvärda välstånd, de njuta, för den höga plats, de intaga bland jordens civiliserade folk? — Friheten, företagsamheten, den rastlösa idogheten, toleransen, jemnlikheten, mannamodet och enigheten i farans stund. — Ännu en gång: politisk och social frihet måste gå hand i hand med den stigande upplysningen, med de eröfringar, som göras inom vetenskapernas, upptäckternas, uppfinningarnes och industriens områden. Utan frihet ingen högre själsodling, och utan själsodling ingen högre frihet — det är en sats, som vi trotse upplysningens och frihetens mest hätske motståndare att kunna vederlägga.