— ir — — — operationerne, fallit i onåd hos Windischgrätz. Medan den i Wien utkomna 28:de armebulletinen iakktager en fullkomlig tystnad rörande österrikiska hufvudarmåens rörelser i hjertat af Ungern, berättar Bresl. Zeit.s, ur magyariska källor, att Ungrarne besatt Mohlacz och Fiintkirchen, samt att det ser ut som ungrarne ärnade med sin hufvudstyrka gå öfver till den sidan af Donau, der Ofen är beläget, för at angripa denna stad. Perczels intåg i Pentele, 8 mil derifrån, är redan omnämndt. Enligt samma tidning skall grefve Whrna. som lät Ungrarne slå sig vid Mezökövesd blifrit ställd för krigsrätt. Till Komorns beskjutande skola ditförts 6000 st. 60:pundiga kulor. Rundt omkring fästningen gräfvas lopgrafvar och inledes vatten i desamma, för att sätta fästningens underjordiska byggnader under vatten. Besättningen består af 10 bataljoner, men blott 60 artillerister. Regeringen i Debreczin har förklarat Ungerns primas för förrädare och afsatt honom från hans embete. Windischgrätz har, från högqvarteret Ofen, under den 10:de dennes, åter utfärdat en mycket sträng proklamation. Han delar deri Ungerns invånare i 4 kathegorier: 1) rebellerne och de som på ett eller annat sätt, direkte eller indirekte, understödja deras förehafvanden; 2) Adelsmän och borgare, som väl ej kunna räknas till de upproriskes klass, men visa sig ljumma för kejsarens sak; 3) bönderna; 4) kejsarens trogna undersäter. De 3 första klasserna skola föda och underhålla kejserliga armå6en, den första utan all ersättning, den andra emot anspråk på ersättning och den 3:dje emot full ersättning af första klassens egendom, af hvilken äfven full ersättning skall tilldelas den 4:de klassen för all den skada den lidit eller kan komma att lida genom rebellerne: TYSKLAND. Frankfurt den 13:de Mars. Den österrikiska noten, som den 9:de öfverlemnades af Schmerling, innehöll, utom anbudet af Österrike att med alla sina länder inträda i tyska förbundsstaten, äfven den otvetydiga vinken, att det icke vill veta af något tyskt undereller folkhus, utan endast vill låta representera sig i ett från omedelbara val utgånget öfverhus. Detta försök att beröfva Tyskland dess folkrepresentation och således på sätt och vis återuppväcka det saligen afsomnade tyska förbundet, har väckt Welckers harm och varit, såsom från vissa håll förmenas, egentliga driffjedern till hans andragande den 12:te dennes. Denna not, Kremsierförsamlingens sprängning och den oktroyerade författningen — om hvilken en fransk tidning ganska träffande yttrar, att det är godtycket, satt i system och legaliseradt — hafva så fullständigt demaskerat Österrikes solksiendtliga politik, att det vore högst förunderligt, om denna stat ännu kunde utöfva något inflytande i Frankfurter-församlingen. Österrikarne i nationalförsamlingen hafva beslutat att icke utträda ur församlingen. Många österrikiska medlemmar bevakas och förföljas af österrikiska spioner. Venstra sidan kunde i sin sammankomst den i2:te icke bli enig om något beslut med afseende på det Welckerska andragandet. Den 14:de skulle klubbarne ånyo sammanträda. Frankfurt den 15:de Mars. Ungefär 230 medl. hafva blifvit ense om att rösta för Welckers andragande, notabene med de modifikationer, det erhållit i konstitutionsutskottet. Dessa modifikationer afse först och främst, att hålla öppna förhandlingarne och öfverenskommelsen med Österrike och för det andra, med hänseende till sjelfva konstitutionen, att icke fatta några bestämmelser om Slesvigs ställning. Hannover. Då ministeriet Stuve icke kunnat blifva ense med kamrarne i frågan om grundrättigheternes publicerande, så bar kung Ernst följt det på så många ställen gifna exemplet och ajournerat kamrarne till den 12:te April. SLESVIGHOLSTEINSKA AFFÄRERNE. Får man tro Deuts. Ref. hafva fredsunderhandlingarne i London redan avancerat så långt, att Danskarne öfverlemnat sitt ultimatum. (I onsdagsnumret stod, att Frankrike framställt sitt ultimatum, hvilket var en felaktighet, som berodde på ett misstag i en dansk tidning.) Enligt en Londonerkorrespondens i Independence skulle det hafva varit Ryssland, som genom sitt inflytande förmått Danmark att uppsäga vapenhvilan och eggat det att förnya kriget med Tyskland.