Deremot har folket på en mänga orter firat Februari-revolutionens ärsfest med en enthusiasm, som är ingenting mindre, än uppmuntrande för monarkisterne. SARDINIEN. Krigsministern Colli har blifvit remplacerad af baron Ferraris. Dep. kammaren har voterat 2 mill. Lire till vapen åt nationalgardet. Ministrarne hafva i dep. kammaren begärt bemyndigande att, under den tid armen ligger i fält, obehindrade af de lagar, som garantera den personliga friheten, få vidtaga de åtgärder, de anse nödiga för lugnets och ordningens upprätthållande. Hertigen af Savoyen är till namnet bärens högste befälhafvare, men general Chrzanowski, såsom hans förordnade biträde, är det i verkligheten. Från Alessandria skrifves, att dit ankommer en mängd ungerske öfverlöpare. De berätta, att en stark jäsning är rådande bland de ungerska regementerne i Lombardiet, och att ibland dem Kossuths namn nämnes med samma vördnad som Guds. UNGERN. I Augsb. allg. Zeit., som anses för partisk emot Ungrarne, finnes en berättelse öfver tilldragelserna vid Kapolna och Szolnok, den der Börsenhaller anför såsom temligen tillförlitlig. Enligt denna berättelse hafva Österrikarne vid Kapolna trängt Ungrarne 8 timmars väg tillbaka i rigtningen mot Debreczin, outan att indicier af betydelse funnes för handen, som låta sluta till ett återtåg. Att Windischgrätz kommit tillbaka till Ofen förklaras genom en blessyr, han erhållit på så sätt, att han störtade af hästen, som blef skjuten under honom. Det medgifves dock att Österrikarne den 5:te Mars ledo ett -temmeligt nederlag vid Szolnok. Ungrarne gingo nedanför nämnde ort öfver Theiss och de i ryggen hotade Österrikarne anträdde reträtten i en sådan hast, att de måste lemna efter sig tvenne kanoner. Sednare, heter det, blefvo dock Ungrarne åter utjagade ur Szolnok, som nu ånyo är i Österrikarnes bänder. Från Abony vid Szolnok skrifves af en österrikare under den 6:te dennes: Efter slaget vid Kapolna ryckte vi fram emot Kövesd, sedan mot Poroszlo. Enär kavalleriet icke kunde agera der för markens sumpiga beskaffenhet, fingo vi order att gå (tillbaka) till Szolnok. Vi ankommo just i grefvens tid för att bringa de våra hjelpi en batalj, som 15,000 Ungrare med 40 kanoner begynnat emot 2:ne brigader och som kostade oss mycket, enär brigadenKarger utträngdes ur Szolnok. I ögonblicket ankommer förstärkning från Pesth, och vi skola med 15,000 man och 36 å 40 kanoner stå emot fienden, men tvifla icke, att den vid anblicken af en sådan kraftutveckling drager sig tillbaka. Enligt uppgift af notarien i Kapolna begrofvos efter slagtningen derstädes 4000 insurgenter och 15300 kejserlige. Nationals korrespondent i Pesth skrifver under den 6:te dennes, att Windischgrätz lidit ett komplett nederlag vid Kapolna den 26:te och 27:de Febr. och derstädes förlorat öfver 3000 man samt i följd deraf retirerat tillbaka till Pesth. Han talar äfven om Zeisbergs och Grammonts nederlag. Den förre hade Dembinski låtit avancera ända till Poroszlo, men der angripit honom på en gång i fronten och i ryggen samt tillfogat honom ett stort nederlag. Det funnes tillochmed österrikiske officerare, som påstodo, att Zeisberg sjelf blifvit fången. Den 5:te hade en liten korps af Dembinskis armå avancerat från Czibakhaza emot Szolnok och i nejden af denna stad råkat i bandgemäng med den 4000 man starka brigaden Grammont, som blifvit slagen. En bataljon jägare och en bataljon Serber hade nästan blifvit tillintetgjorde. Serberne, förmäler korresp., blifva allt mera missnöjde, och det skall icke fattas mycket, att de göra gemensam sak med Ungrarne. Enligt Augsb. allg. Zeit:s ofvan citerade berättelse hade Jellachich den 8:de på jernvägen begifvit sig till armken i nejden af Szolnok. Det heter, att han skall taga befälet öfver sydarmsen, under det Schlich kommenderar nordarmåen, som begge från motsatta håll skola operera emot Debreczin. Windischgrätz synes skola stanna i Ofen. Pesth och Ofen äro nu mycket blottade på trupper, emedan nästan allesamman dragit ut emot fienden. Det låter på Österrikarne, som om A iii 8