Article Image
på mig, utan ock på andre af de sökande, och att, åtminstone bland de förre, funnos sådane, som vid tillfället kasserades, hvaraf vill synas, att kyrkorådet icke tillåtit sig pröfva desammas innehåll, förrän de efter upprop framlemnades. För öfrigt måste äfven denna anmärkning förblifva utan all betydelse, på grund af 47 S. af Kongl. Maj:ts nådiga förordning om prestval, af d. 1:ste April 1843, ty om ock alla de valsedlar, som inneböllo röster på mig, blifvit af kyrkorådets medlemmar framlemnade, hvilket dock nu på långt när icke var fallet, och M. V. Consistorium funne skäligt, att såsom besväranderne påyrka, förklara desse ogiltige, så förändras dock ej härigenom den vid valet utfallne pluralitet. Men för att öfvergå till sjelfva hufvudpunkterne af besvären, eller de båda punkter deraf, uti hvilka besväranderne bemöda sig att ådagalägga min obehörighet att vid oftanämnde val lagligen ifrågakomma, så vore visserligen dessa för mig ganska besvärande, i händelse Christine församling vore ställd i alldeles samma kategori, som hvarje annan, icke privilegierad församling i riket; och icke, såsom dock nu vrovedersägligen är fallet, hade sina egne af Kongl. Maj:t nådigst förunnade privilegier. Ordet privilegium åter är, såsom jag för besvärandernes räkning upplysningsvis torde få nämna, sammansatt af de båda latinska orden priva lex (särskild lag), och måste således i sig innebära den betydelsen, att den eller de, som undfått ett sådant privilegium, i alla de fall, som detta privilegium omfattar, endast och allenast har att ställa sig detsamma till efterrättelse; ty om hvarje utkommande författning, som rörer allmänna förhållanden, deruti skulle få göra inskränkning, så blefve ock privilegiet snart nog bragt till intet. Nu har Christine församling, såsom jag redan tillåtit mig nämna, fått ett sådant privilegium, rörande val af sine prester och predikanter, sig i nåder förunnadt, och sorterar således i detta särskildta fall icke under allmän lag, hvilket ock Kongl. Maj:t ytterligare i nåder bekräftat genom den i 6 1:ste S:n af ofvan citerade nådiga prestvalsförordning förekommande förklaring, att de församlingar såväl i hufvudstaden, som i landsorten, hvilka af ålder innehaft särskildt i nåder förunnade privilegier och reglementen, hädanefter varda dervid bibehållne, och någon obekantskap derom, att Christine församling verkligen innehar både ett privilegium, som medgifver dess ledamöter rättigheten att sjelfve, utan någons intrång, utse och välja sig prester och lärare, samt ett reglemente, som bestämmer huru de vid valet afgifna rösterne skola beräknas, böra besväranderne så mycket mindre få förebära, som detta privilegium, jemte alla dertill hörande punkter af reglementet vid valtillfället för den närvarande församlingen upplästes; men, säga besväranderne, Kyrkorådet har genom sin kungörelse om pastoratets ledighet, samt genom utsättande af ansökningstid och genom det i sjelfva kungörelsen förekommande uttrycket competente sökandes, upphäft privilegierne och återfört församlingen under samma lag, som gäller för alla andra icke privilegierade församlingar i riket. Kunna då besväranderne verkeligen på fullt allvar tro, att församlingens kyrkoråd skulle ega makt att genom ett enda penndrag tillintetgöra de af Kongl. Maj:t hela församlingen nådigst förunnade privilegier; tvertom måste det väl vara kyrkorädets pligt att i första rummet tillse, att församlingen tillåtes oqvaldt nyttja, bruka och behålla desse sine vålfångne privilegier, hvilken ofta nog bekymmerfalla pligt Christine församlings kyrkoråd alltid, och synnerligast det nuvarande, samvetsgrant sökt och hittills lyckats uppfylla. Kyrkorådet har säledes med sin kungörelse om pastoratets ledighet och utsättande af ansökningstid dertill icke kunnat haft annan afsigt, än att derigenom bereda församlingens medlemmar ett tillfälle att såväl till namnet, som ock, genom de aflagde predikoprofven, till deras af Gud förlänte gåfvor lära känna någre prestmän, på hvilka de vid valet kunde afgifva sina röster med full säkerhet, att den valde skulle mottaga kallelsen, men ingalunda att inskränka församlingens rätt att dessutom få rösta äfven på andra, som icke sökt; och med orden competente sökande har det icke kunnat mena annat, än så qvalificerade sö

22 mars 1849, sida 2

Thumbnail