Article Image
(z2. gr. blidt. Dagligt Ållehanda och Reaktionen. Både inom publiciteten och de enskilta samtalskretsarne har, som man vet, under den sistförflutna månaden mycket låtit sig förnimma rörande tilldragelsen med Dagligt Allehanda. Versionerna om orsakerna till den beklagansvärda ställning, i följd hvaraf nämnde tidnings egare och hufvudredaktör, hr E. M. Lindman, såg sig nödsakad till det steg, han tagit, utfalla naturligtvis i betydlig mån olika. Att återgifva dem alla, skulle för allmänheten vara af föga interesse, och vi spara oss fördenskull den mödan. Lika litet känna vi någon kallelse att ingå i en närmare undersökning om nämnde versioners större eller mindre trovärdighet, utom för så vidt de röra en enda punkt: demokratiens position här i landet. i Man har från vissa håll låtit påskina, att orsaken till det Lindmanska Dagligt Allehandas fall vore att söka iden ringa sympathi, som Svenskarne på den sednaste tiden börjat hysa för de demokratiska idserna, hvilkas kämpe nämnde tidning renast bland alla i Sverige utkommande periodiska skrifter skall hafva varit, och fördenskull stupat. Vi tillåta oss anmärka, att denna föreställning, så vidt vi kunna inse, är till alla delar falsk och origtig. Vi vilja icke bestrida, att ju Dagligt Allehanda under det sistförflutna året och hr Lindmans ledning var hvad man skulle kunna kalla demokratiskt sinnadt. Men så högt det än må uppskattas att som publicist vara varmt sinnad, starkt hågad, mycket stämd, o. s. v. för en sak, så är dock allt sådant långt ifrån tillräckligt. Man måste nemligen jemte denna sinnesstämning tillika yttra en motsvarande verksamhet för ifrågavarande ider, så vida dessas vänner och anhängare skola finna sig belåtne. Har Dagligt Allehanda under hr Lindmans ledning uppfyllt denna i vår tanka rättmätiga fordran? Vi upprepa hvad vi nyss nämnde, att under loppet af det sistförflutna året lästes i hr Lindmans tidning åtskilliga artiklar af ganska demokratisk syftning; men utan att träda någons författareära för nära, torde den anmärkningen tillåtas oss, att nämnde artiklar icke uträttade hvad de under andra förhållanden hade kunnat göra, emedan tidningen i allmänhet saknade den bållning och takt, som för hvarje sådan, så vida han vill inverka på en större publik, äro rent af nödvändiga. En annan tidning har redan anmärkt, att, då vid genomkämpandet af en strid mycket beror af sättet, huru kampen föres, så följer icke segern blott af den omständigheten, att man strider för en god sak, utan mycket beror äfven derpå, att man förstår välja sina vapen och med klokhet använda desamma. Häröfver har väl åter en annan tidning formaliserat sig, finnande det vara beklagligt, att så mycket här i verlden skall bero af sättet?; men icke desto mindre äro vi frestade att gifva den förstnämnda tidningen rätt i sitt påstående, med det uttryckliga vilkor, att, hvad beträffar de strider, som föras inom publicitetens område, ingen listig beräkning, ingen ängslan, ingen skrupulös försigtighet får ingå hvarken i valet af vapnen eler i sättet, hvarpå de komma att användas. Hr Lindman misstog sig verkeligen om -såttetvy, icke om tiden eller sympatierna, såsom han sjelf i sin afskedshelsning till publiken behagade antyda. För en liberal tidning kunde ingen tidpunkt vara mera gynnande, än just den, då hr Lindman öfvertog ledningen af Dagligt Allehanda. Tvenne månader efter att det öfvergått i hans hand stodo i Frankrike, Tyskland och Ita

22 mars 1849, sida 1

Thumbnail