och allmännelig kärlekstillstånd, d. ä. ett borgligt samhällstillständ i ordets fulla, sköna och höga bemärkelse. Och i fråga om ett sådant, i kristendomens äkta anda grundadt samhällstillstånd — tror jag, att den allmänna valrätten måste gälla alla sjelfständiga, till fullt förnufts bruk komna medborgare, utan all graderad röstskala och utan census. Men sådant hindrar ej, att för representantkallets utöfvande bestämma ett minimum af nödvändiga kunskaper, dels hörande till allmän, medborglig bildning, såsom religion och sedelära, det allmännaste af ett folks historia o. s. v.; dels det mera speciella, såsom grundlager och grundprinciperna för den allmänna lagen, statsoch allmän hushållning, rättslära o. s. v. Deremot tror jag den politiska friheten aldrig kunna verkligt garanteras utan ett enkammarsystem för representationen, och utan att. den konstitutionelle regentens rådgifvare tillsättas af folket, genom dess representanter; utan upphäfvande af alla privilegier och monopoler; utan våra riksdagars förberedande genom landskapsting; utan alla ständsoch folkklassers närmande till hvarandra genom hvad man kallat ståndscirkulation, och slutligen utan en sannt mensklig och förnuftigt medborglig uppfostran af barnen och ungdomen, som i skolan arbeta staten i händerne, och från sina första år beredas att göra ett sannskyldigt samhällstillstånd möjligt och varaktigt. Tillägg och Slutbetraktelse. För att fullständiga denna min trosbekännelse vill jag tillägga: Jag tror att från Gud omedelbarligen emanerat blott de aldra högsta väsenden, Guds högsta englar, och från dem de lägre englarne och menniskosjälarne, hvilka jag kallat andekroppar, eller efter Leibnitz skulle vilja kalla Monader. Vår frälsare kan således i detta hänseende äfven betraktas som en Guds högsta engel. Min troslära eller theosofi är då en emanationslära; men äfven såsom sådan har den, enligt min öfvertygelse, ingen ting i sjelfva verket stridande emot andan af Bibelordet. Hög är menniskans bestämmelse. Högt är menniskovärdet, som dock rätt kan förverkligas och göras gällande blott genom fri och harmonisk utveckling af alla menniskans förmögenheter och krafter. Den ena menniskans tänkesätt att vilja förtrycka den andra och göra henne till ett viljelöst verktyg för egna särskilta syften — vore dessa äfven goda — är då redan ett brott emot Gud, menskligheten och samhället. Hvad du vill, eller icke vill, att menniskorna skola göra dig, det göre, eller göre icke du dem. — Man måste mer lyda Gud, än menniskor. — Fiat jur stitia et pereat mundus, (må det rätta ske, om än verlden ginge under) — borde i sanning vara hvarje rättskaffens menniskas, kristens och medborgares mest älskade valspråk. — Sådan den sjelftänkande menniskans religiösa tro är, sådan är ock hennes politiska. Hvad menniskan i sjelfva verket tror, det är hon, det lefver hon, det är verkligt för henne, det skall henne vederfaras. Ske dig som du tror! heter det i Skriften, och detta bestämmande kan med fulla skäl här tillämpas på menniskan, sådan jag uppfattat henne i hennes inre 2Ze tänkesättet, och hennes yttre S handlingarne.