gyarerne och andra ogynnsamma rykten från Ungern synas icke bekräfta sig, ehuru de icke officielt blifvit vederlagda. Enligt hvad med säkerhet förljudes, har beskjutningen af fästningen Komorn begynnat i dag och en ny transport med ammunition är dit afgången. De sednaste notiserna från Wien gå till den 11:te dennes. De innehålla inga nyare officiella berättelser om operationerne från Ungern. Pressburger Zeitung förmäler, att rebellerne gått tillbaka öfver Theiss, och att nu ingen enda Honved funnes mera på vestra sidan om denna flod. Till följe deraf, har man tillbakaskickat de kejserlige reserverna, såsom för ögonblicket onödiga, och en stor del af desamma hade, redan den 3:dje ankommit till Pesth. Lithog. Wien. Korresp. förmäler deremot från Pesth under den 6:te Mars, att den 5:te stått en het batalj vid Szolnok, i hvilken kejserliga brigaden Karger fick vika. Windischgrätz skall för en lätt blessyrs skull — sannolikare, emedan ministeren icke längre ville tåla hans egenmäktighet — öfverlemnat sitt kommando åt fältm.-löjtnant Schlich och hade, såsom redan förmälts, återvändt till Ofen. Deuts. Ref. innehåller en berättelse från Wien af den 10 dennes, enligt hvilken general Zeisbery — den der gick och gälde för en stor kapacitet — gått öfver Theiss, men sannolikligen blifvit afskuren; ja, det tillochmed hette, att hela korpsen efter hårdnackadt motstånd gifvit sig åt Magyarerne. Från österrikiska gränsen skrifves under den 6:te Mars i Leip. Zeit. följande: Ur tillförlitliga privata bref ser man, att Perczel hvarken blifvit fången eller flyktat till Schweitz. Det förra ryktet var föranledt af hans oförmodade, äfventyrliga uppträdande i Pesth, hvarest han besökte flera damer af sina bekanta. Militärauktoriteterne började redan slå efter honom, dock hann han undan i rättan tid. Nu mera hör man, att han i Tolnaer-komitatet börjat agitera landtfolket, och dag från dag blir allt farligare. De af Stur och Hurban anförda slovakiska friskarorna hafva helt och hållet blifvit upprifne af magyarerne. En korps af 12,000 man opererar i ryggen på kejserlige armen och söker att framtränga till bergstäderna. Deras anförare skall heta Cluth. Från Ungerska gränsen skrifves under d. 6:te dennes, att kejsaren i en egenhändig skrifvelse tackat ryske generalen Luders för den skyndsamma hjelp han lemnat de hotade städerna i Siebenbirgen och för öfrigt yttrar den önskan, att de ryska hjelptrupperne måtte utrymma nämnde storfurstendöme, så snart en ditbeordrad österrikisk korps af 15,000 man hunnit anlända från Ungern. Jellachich har i Wien. Zeit. låtit införa en, Pesth den 2:dre Mars daterad förklaring, till vederläggning af det påståendet, att misshälligheter yppats emellan honom och Windischgråtz. Kremsierförsamlingens upplösning skildras som en ohygglig våldsgerning. Inrikes ministern grefve Stadion ankom plötsligt till stället och kl. 10 om aftonen efterskickades af honom flera deputerade för att öfvervara en konferens. Dep. Fister, som anade hvad som förestod, flyktade om natten. Tre bataljoner ankommo samma natt till Kremsier, och rikssalen spärrades genom militär. Blott byråerna höllos öppna, hvarest presidenten Smolka underrättade de deputerade om församlingens upplösning. Samma dag lemnade Eöhner Kremsier, för att begifva sig till Frankfurt, der för öfrigt äfven Rieger, Borrosch och flera andra czechiska medlemmar stämt möte. De öfrige deputerade bafva sedan alla lemnat Kremsier. En i österrikiskt interesse skrifven Frankfurtertidning anför, som resultat af den konstituerande församlingens upplösning, att regeringen blifvit qvitt czechernes förmynderskap. SARDINTEN. Konungens svar på adressen ljöd som följer: Jag gläder mig åt de tänkesätt, som ni tolkat för mig, och ber er att i mitt namn tacka kammaren. Jag gläder mig åt den endrägt, som herrskar i vårt land. Denna enighet är den fastaste grundval för vår framgång. J försäkren mig, att nationen är beredd till alla uppoffringar. Jag, å min sida, försäkrar, att hären är redo och lifvad af de bästa tänkesätt och ingenting ligger mig och mina söner högre om hjertat, än nationens ära och Italiens oafhängighet. Långs gränsen från grannskapet af Genua till Lago Magsniore stå cirka 200.000 man. Hög