Article Image
Å4 4TYVAT HHVUTIL DUOIILLGIGO Uv MIM GAL1101184 nu lu1luv1— ser, som tima här. I mitt sednaste bref berättade jag för dig om mitt misslyckade försök att nedsätta mig i Oregon, och om mitt beslut att vid första lämpliga tillfälle lemna denna eländiga ödemark. Malcolm, en min vän, om hvilken jag fordom skrifvit till dig, Skottländare och duglig åkerbrukare, önskade nedsätta sig i Californien, emedan han hört, att jordmånen der vore mycket fruktbar. Det lyckades honom öfvertala mig att åtfölja honom till San Francisco, hvarest han troligen hade för afsigt att ingå i de amerikanska trupperna. Vi hafva gjort resan tillsammans ; i dagboken, som härmed åtföljer, kan du läsa om de äfventyr, som vi bestått tillsammans. Jag försäkrar, att hvad man berättar om guldrikedomen i Californien alldeles icke är öfverdrifvet. Det gamla Eldorado är funnet. Hvilka följder denna upptäckt skall hafva med sig, icke allenast för detta land, utan för hela verlden, kunna klyftigare hjernor, än jag, knappt säga dig. Vi vänta på en öfversvämning af utvandrare från alla jordens kanter; låt dem komma: det finnes guld för dem allesammans: för det ansvarar jag. Du vill utan tvifvel fråga, om jag samlat stora skatter. Ack! min olyckliga stjerna förföljer mig beständigt. För tre månader seden tycktes det, som om min lycka vore gjord, och att jag skulle blifva en amerikansk nabob. Men detta blef icke förhållandet. Jag var här, då de första underrättelserna om upptäckten af guldrikedomen i Californien kommo hit. Jag skyndade till guldtrakten, arbetade ifrigt, uthärdade tusen mödor och utstod mångfaldiga faror, och nu är jag, tack vare det laglösa tillstånd, hvari landet befinner sig, beröfvad allt hvad jag samlat i mitt anletes svntt. Jag måste nu vänta till nästa torra årstid, för att börja på nytt. Hvad jag har qvar, är 2,800 dollars, som, då allt härstädes är orimligt dyrt, blott kunna räcka två eller tre månader. För öfrigt har det gått många andra lika som mig. Med antalet af guldsökare tillvexa äfven plundringar och brott. Första gången jag var i Lower-Mines, herrskade lugn och säkerhet derstädes. Nu är scenen alldeles förändrad. Då jag sist var der, stodo sakerna på ganska dåliga fötter, såsom du kan se af min dagbok, men nu, efter hvad jag sednast hört, finnes det icke en enda, som, då han varit någorlunda lycklig i sitt arbete, kan vara säker, då han går till hvila om aftonen, att han lefver nästa morgon. Här finnas inga auktoriteter, som kunna vaka öfver lugn och ordning. Landet är till största delen öde; dess enda innebyggare äro några få, usla Indianstammar. Den lilla korps, öfverste Mason hade med sig, har betydligt sammansmält genom desertering, och de qvarblifnes trohet lär, enligt öfverste Masons egna ord, vara ganska svigtande. Jag är, som du väl kan inse, mycket nedslagen öfver mitt öde. Det är sorgligt att blifva beröfvad, hvad man med så mycken möda förvärfvat sig. Dock hoppas jag att nästa gång blifva lyckligare. Jag förmodar, att du af tidningarne fått en mängd detaljer från tilldragelserna härstädes; men då icke blott du, utan äfven Anna, Charley och mina öfriga vänner kanske vilja höra något om mina äfventyr, sänder jag dig härmed mina dagliga anteckningar öfver allt, hvad jag sett och hört. Blott du kan läsa dem; ty min handstil är icke den bästa. Du kan icke tro, huru ofta jag önskat, att du skulle vara här. Dina kunskaper i mineralogien kunde hafva varit oss till stor nytta. Men å andra sidan tackar jag Gud för det, att du är i England. Det är lätt härstädes att samla guld, men svårt att få behålla det. I sjelfva verket är detta ett vådligt lotteri, i hvilket de hafva vunnit, som lyckas undkomma med sina skatter antingen till Förenta Staterna eller Europa; men dessa äro få. Jag vet icke, hvarmed jag skall sysselsätta mig, tills den torra årstiden återvänder. Det har ännu icke börjat regna, men man väntar hvarje dag derpå, och då komma säkerligen guldsökarne i stora skaror från det inre af landet hit till kusten, ty att vistas i tält, under regntiden, förekommer mig omöjligt. Priserna skola då stiga ännu mer; jag tror mig derföre göra bäst, om jag begifver mig till Sandwichsöarne, som ligga icke långt härifrån, och der man sannolikt kan lefva för billigt pris. Det skall icke bli svårt att sedan återvända derifrån. Hvilka förändringar, som försiggått i Californien, när jag en gång återvänder dit, är omöjligt att förutsäga. Kanske skall regeringen lägga beslag på både land och guld, såsom nationalegendom. Kanske skall den skicka en arme hit, för att genomdrifva sina fordringar. Gör den det, kommer det att uppstå en fruktansvärd förvirring och förfärliga scener. Alla äfventyrare, som finnas på denna kust af fasta landet, begifva sig ju i massa till guldtraktan och Indianoma I;vas83I Tan vn aanvearKR

13 mars 1849, sida 2

Thumbnail